Ilion-Troja.filmen nu har vi titta på filmen Troja som komplement och för att få lite bättre förståelse över Homerus verk. Vi kan också se skillnader mellan Troja och Sparta (som unifierar hela Egeiska världen). Härmer följer lite frågor och länkar tills vi ses på tisdag (v 5).

När och vem skrev böckerna?

Vad handlar dessa böcker om?

Vad heter Trojans prinser och konungen?

Vilka var Akilles och Hektor?

Vad heter Akilles far och mor? och vad heter hans soldater?

Vem var Agamemnon?

Vem var Priamos?

Varför ville Agamemnon vara med och hjälpa till hans bror?

Varför är Akilles med i själva kriget?

Vilka skillnader kan vi se i filmen mellan Sparta och Troja?

se även...

Greklands huvudsida*

Aten/Sparta

Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

 Hinduismen – Målbeskrivning JK

Godkänd

- ha kunskap om hinduismens ursprung och utbredning

- ha kunskap om de hinduiska huvudgudarna

- ha kunskap om hinduismens cykliska syn på livet och döden – Samsara

- ha kunskap om hinduismens olika vägar till målet

- ha kunskap om hinduismens heliga skrifter och platser



Väl godkänd

- uppnå målen för Godkänd

- kunna redogöra för den hinduiska gudssynen

- kunna redogöra för Samsaras betydelse/påverkan på individen och på samhället

- kunna redogöra för hur de olika vägarna till målet påverkar individen/samhället

- kunna redogöra och jämföra hinduismens centrala trossystem och gudssyn samt hur dessa påverkar individen och samhället jämfört med judendomen/kristendomen/islam



Mycket väl godkänd

- uppnå målen för Godkänd och Väl godkänd

- uppvisa prov på en djupare analys och en högre kvalitet i förmågan att se samband

Hinduism kortfakta * JK Ordet Hindu betyder egentligen indier.

Hinduism är världens tredje största religion efter kristendom och islam

Det finns ca 800 miljoner hinduer i världen och de finns i alla världsdelar, dock framförallt i Indien. Antalet ökar ständigt tack vare den befolkningsökning som sker i Indien

Har flera olika gudar. Allt från 1 till 330 miljoner gudar dyrkas.

80 % av hinduerna är vaishnaviter, d.v.s dyrkare av guden Vishnu

I Sverige finns ca 6000 hinduer

Religionen har till skillnad mot kristendom och Islam ingen grundare.

Styrs inte centralt av en ”kyrka/organisation/sekt som islam, kristendom och judendom”.

Växte fram för mer än 3000 år sedan, men har förändrats under tidens gång

Har ingen lära eller trosbekännelse (jämför islam kristendom och judendom)

Har flera olika religiösa skrifter. Vedaskrifterna är dock den viktigaste

Ingen exakt tro utan det varierar i olika delar av landet

Hinduismen genomsyrar hela det indiska livet i film, litteratur, sång och dans

Religionen styr de flesta hinduers liv både helg som vardag.

Vad är hinduism?
I en dom i Indiens högsta domstol 1966 definierades hinduism på följande sätt:
1. Accepterande av Vedaskrifterna som högsta religiösa och filosofiska auktoritet.

2. Tolerans för andra trosriktningar med hänsyn till att sanningen är mångfacetterad.

3. Accepterande av ett cykliskt världsförlopp med återfödelse.

4. Erkännande av att frälsning kan nås på många sätt
5. Ett erkännande av att en hindu kan tillbe många gudar, eller ingen gud alls.

6. I motsats till andra religioner och trosriktningar är inte hinduismen fast förbunden med någon särskild filosofisk åskådning

Hinduismens historik
När hur och var hinduismen grundades finns inga bevis för. Man vet dock att den har utövats aktivt i mer än 300 år och då framförallt i Indien och Sydostasien.

Grunden till kastväsendet lades för fleratusen år sedan då ett krigarfolk från norra Asien in i dagens indien. För att särskilja Härskare och undersåte delade de in landets befolkning i olika kast,” Varnas”. Arierna som erövrarna kallades var ljusare i sin hudfärg än urinvånarna i draviderna. Dock var deras religioner snarlika och ur det växte hinduismen fram.

Att ha en samhällsordning som utgår från skapelseberättelsen är en klar fördel när man skall förklara varför vissa har de rättigheter och privilegier som de har.

Det är ju från gud bestämt vilket kast man tillhör...

Kastväsendet
Indoeuropéerna kom som erövrare och som ett resultat av deras erövring uppstod på 1000-talet före vår tideräkning kastväsendet.
Erövrarna placerade sig själva i de tre översta kasten. Detta kastväsende innebar en mycket fast social skiktning
Kastväsendet avskaffades officiellt 1950 men påverkar fortfarande det indiska samhället. Diskriminering p.g.a sin kast tillhörighet är förbjudet i indisk lag.

Huvudkasten (varnas) är:
Präster, Brahmaner vitt

Krigare/ämbetsmän, Kshatrya rött

Näringsidkare, Vaisha gult

Hantverkare, Shudra svart

Dessutom finns de kastlösa Harijans


Varje kast har sina bestämda yrken.
prästkastet präster, religionslärare, övriga lärare, skådespelare, kockar, likbärare m.m

krigarkastet militärer, poliser, järnvägsmän m.m

näringsidkare köpmän, åkerbrukare, herdar och vissa hantverkare m.m

Tjänare:
bättre tjänare: vävare, krukmakare, smeder och snickare

sämre tjänare: tvättare, fiskare och skomakare

kastlösa sopare, garvare och trumslagare (sysslar med kohud), tjuvar och barbarer (t. ex. kristna och muslimer)


Symboler
Den färgade prick som hinduer, särskilt kvinnor, har i pannan kallas tilaka, bottu, bindiya, kumkum eller bindi.
Pricken är en symbol för fromhet och signalerar att personen ifråga är hindu. Pricken symboliserar också det tredje ögat, det öga som ser inåt, mot Gud.
Idag är det mindre vanligt att män har denna prick.
Tidigare har ogifta kvinnor haft en svart prick, medan gifta kvinnor hade en röd prick

Litteratur och skrifter
Veda skriften - viktigast

Mahabharata

Ramayana
Skrivna på sanskrift

Hur ska man leva?
Allt liv är heligt

En äkta troende hindu äter inte kött

De är alltså vegetarianer

Vem är hindu?
Inte en religion utan flera
”Hindu är den som är född i ett kast, tror på själavandring och försöker följa Vedaböckernas anvisningar.


Vad bör en hindu göra
Offra till gudarna
Delta i religiösa fester och riter
Lyda föräldrar
Visa vördnad för ålderdom och visdom
Vara hjälpsam och solidarisk mot andra inom samma familj och kast

Vad bör en hindu inte göra
Äta kött
Dricka alkohol
Ljuga
Stjäla
Skada eller döda något levande väsen


Dharma
Dharma är den moraliska lagen som styr en hindus handlande.
Dharma är mycket viktig och om man inte följer dharma blir det svårt att nå moksha.
Dharma är mycket viktig och om man inte följer dharma blir det svårt att nå moksha.
Dharma finns i textsamlingen Dharmashastra som skrevs tusen år före Kristus
Dharma finns även i Buddhismen men där betyder den andra saker.

Dharma finns även i Buddhismen men där betyder den andra saker.
i mitten av våran värld reser sig ett berg, Meru och runt det berget finns kontinenter och hav.
Jorden är formad som en skiva, under och över den finns himlar (svarga) och undejordiska strafforter (naraka) i både himlarna och helvetet (naraka betyder helvete) bor levande varelser
I himlarna bor gudar,naturandar, djur och människor.
I helvetet finns olika sorters demoner.
I svarga och naraka vistas man en kort tid innan man återföds på nytt. Där får man frukten av sina gärningar.

Meningen med livet:
Världssjälen – Brahman – andlig kraft som genomsyrar ALLT i universum.
Atman – människans själ är en del av brahman.
Atman fången i människokroppen.
Hindun vill bli fri från människokroppen och bli ett med brahman.
Moksha – brefrielse av själen från kroppen.
Att slippa återfödas målet och meningen med livet för varje rättroende hindu


Vägen till moksha
Finns inga bestämda svar hur man når dit
Yoga – förening med GUD
Janism
Bhakti- känslans väg
Vishetens väg
Goda gärningars väg
Försakelsens väg
Nirivana – största en människa kan uppleva eftersom man då förenas med Världssjälen och slipper återfödas.

Janismen:
Variant av hinduism
En jainist tror inte på några gudar som styr människornas liv.
att leva hederligt, kärleksfullt och respektera allt som lever
Den värsta synden är att döda eller skada något levande
Icke våld – Ahisma
Bär duk för munnen så de inte råkar svälja någon insekt.
Digambaras och shvetambaras
Digambaras bör inga kläder. ”Luftklädda”
5 miljoner indier tillhör dem


Bhakti- känslans väg
Krishna, Vishnu, Kali eller Shiva brukar vara föremålet för den dyrkan som Bhakti-utövarna utför.
De sjunger lovsånger, upprepar Gudens namn och visar sin hängivenhet på olika sätt
Har ett personligt förhållande till den gud de tillber.
Är praktiskt taget monoteistiska i sin tro – tror endast på en GUD


Vishetens väg
Mycket svår
Man måste kämpa för att lära sig saker
Okunnigheten är det enda hindret för att nå befrielse.
Läsa heliga skrifter och meditera för att nå insikt och förening med atman
Till för de lärda – kallas Guru
Gurus med många anhängare


Goda gärningars väg
inte stjäla , ljuga eller skada någon.
ahimsa, ickevåldet
vara kärleksfull mot sina medmänniskor och hjälpa dem som behöver hjälp.
Allt våld anses varar ett brott mot den gudomliga viljan

Försakelsens väg
Kallas också askesens väg
innebär att man väljer ett liv i största möjliga enkelhet och fattigdom
samband mellan kropp och själ
Kroppen försvårar för själen men genom kroppsliga uppoffringar och övningar kan själen befrias
svälter sig och häller aska i håret, de låter bli att tvätta sig och plågar sin kropp på olika sätt
T.ex hänga upp sig på krokar eller stirra in i solen tills de blir blinda.

Därför är kon helig
Renhållning
Mjölk
Smör
Bränsle
Byggmaterial
Dragdjur


Sikhism
Grundad för 500 år sedan av Guru Nanak
Sikhismen var en reaktion mot islam och hinduism, vilka Guru Nanak ansåg bestod av tomma ritualer.
Sikhismen vände sig också mot hinduismens kastsystem.

Sikhismens grundtanke
Guru Nanak betonade allas lika värde och Guds absoluta överhöghet och enhet.
Sikerna anser att alla är lika välkomna, alla möts med lika respekt oavsett om man är troende eller inte troende, sikh eller inte sikh, muslim eller hindu, alla blir respekterade lika mycket.
De anser följande:
Om man är muslim så ska man bli en bra muslim. Om man är hindu så ska man bli en bra hindu. Om man är kristen så ska man bli en riktig kristen.

Sikhism
I världen finns i dag ca 20 miljoner sikher.
De återfinns framför allt i delstaten Punjab i Indien.
I Sverige bor omkring ettusen sikher.
De sikhiska männen känns igen på att de har långt skägg och bär turban över det långa håret.
Stålkam
Dolk/svärd för klippning av håret

se även...
Hinduismen Målbeskrivning*


JK
Copyright © 2006 - SO-blogg

HellenismHellenism är en term i antik historia som avser övergången från en grekisk kultur som dominerades av etniska greker till en kultur som dominerades av människor som talade grekiska men hade skiftande etnisk bakgrund.
En äldre betydelse av ordet är språk- och bildningsriktning som representeras av hellenisterna och de vid delningen av Alexander den stores världsvälde bildade s.k hellenistiska rikena.

Grekiska hellenismen
Hellenistiska civilisationen vid Alexander den Stores död.
Den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den Stores död, och Roms erövrande av Grekland 146 f.Kr
Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebär också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier.

Grekiska hellenismen föregicks av perioden Antika Grekland 776 f.Kr - 323 f.Kr och följdes av Grekland under Rom 146 f.Kr till år 330.

Konst
producerades omkring 300–30 f.Kr under den hellenistiska perioden ändrade den grekiska kulturen karaktär och upptog starka influenser österifrån, särskilt från Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.

Hellenister i äldre betydelse
Hellenister (grek. Hellenistai) kallades av forntidens greker de främlingar, som tillägnat sig grekiskt språk och grekisk kultur, särskilt grekisktalande judar. Redan efter Jerusalems första förstöring genom Nebukadnessar (586 f.Kr.) utvandrade ett stort antal judar till Egypten. Den judiska kolonin därstädes förstärktes genom en ny utvandring under Alexander den stores tid. Det av honom grundlagda Alexandrias befolkning utgjordes från början till en ej obetydlig del av judar. Dessa antog snart grekiskt språk och rönte stort inflytande i den grekiska bildningen, ty greker hade redan under den sista egyptiska dynastin (från mitten av 600-talet f.Kr.) i betydligt antal börjat bosätta sig i denna del av Egypten. Under de första ptoleméerna (tiden efter 323 f.Kr.) hade judarna i Egypten redan hunnit så mycket glömma hebreiskan, att de behövde en grekisk bibelöversättning, den s.k Septuaginta. Påverkade av grekisk bildning och filosofi, höll hellenisterna ej så strängt som judarna i Palestina på sin religions yttre former och ceremonier, utan tolkade dess läror på ett friare och mera andligt sätt.

Genom hellenisterna förmedlades spridandet av monoteistiska religionsåsikter inom hednavärlden likasom även upptagandet av dess bildningselement bland de kristna. Med tiden kom ordet hellenist att användas i betydelsen "lärd kännare av det forngrekiska språket och litteraturen".

De hellenistiska rikena
Ptoleméerna i Egypten med huvudstad i Alexandria
Seleukiderna i Syrien med huvudstad i Antiokia
Antigoniderna i Makedonien och det egentliga Grekland (Epirus, Jonien, Dorien m.m.)

Grekland
Greklands officiella namn är "Den hellenska demokratin" (Ellinikí Dhimokratía). Grekerna själva kallar sitt land för Hellas, idag uttalat Ellas, eller i dagligt tal Ellada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines). Ordet grek kommer av det latinska namnet Graecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av graierna. På de flesta andra språk har hellener och Hellas istället en historisk innebörd.

Grekland började blomstra efter det mykenska förfallet under 800-talet f.Kr
Den grekiska halvön invaderades av Dorerna som introducerade järnhanteringen, varpå städerna började utevcklas till konkurrerande stadsstater.
Utvecklingen ledde snart till överbefolkning, och kungarna, som regerade i städerna, skickade omkring 500 f.Kr grupper av sin befolkning till att etablera kolonier på olika platser i Medelhavet, bl.a i Mindre Asien, runt Svarta havet, på Sicilien, i Italien och i södra Spanien. Denna expansion skedde i konflikt med fenicierna som etablerade kolonier längs Afrikas kust, på Sicilien, Sardinien och i Spanien.

Demokratin* i Aten
Den blomstrande ekonomin ledde till krav på ökat inflytande från befolkningen på det grekiska fastlandet. Kungar, tyranner och aristokrater störtades av städernas medborgare.
Utvecklingen kulminerade i Aten där en politisk reform gav alla medborgare rätt att rösta i viktiga frågor.
Det sägs ofta att inget folk har haft mer makt än det atenska, men detta inflytande gällde bara fria män över 20 års ålder som var födda i Aten av atenska föräldrar. Med andra ord en minoritet av befolkningen.
Det atenska demokratiska idealet kom emellertid att snabbt spridas i Grekland och ersätta de tidigare kungadömena och styrande aristokratierna.

*Demokrati (från grekiskans demos, "den del av folket som har ett politiskt inflytande", och kratein ("krati"), "styrelse", vilket kan bli på svenska "folkvälde"), folkstyre, majoritetsstyre, är ett styrelseskick med allmänna och fria val, där landet styrs enligt folkets uttryckta och egna vilja. Motsats till autokrati.


Grekiska krig
Mellan 492 f.Kr och 479 f.Kr utsattes Grekland för tre erövringsförsök från det persiska riket. Med hjälp av vädrets makter och genom samarbete i olika omfattning lyckades Aten och Sparta slå tillbaka invasionerna.
490 f.Kr landsatte perserna en här i Grekland som grekerna dock besegrade.
480 f.Kr gjorde perserna ett nytt försök. De hade slagit en bro av skepp över Dardanellerna där de tågade mot Grekland och hade understöd av flottan. Den här gången hjälpte spartarna till. Perserna intog och brände Aten. Grekiska styrkorna drog sig tillbaka till Korint och samlade sin flotta vid Salamis bukt. Avgörandet kom då. Grekerna var väl samlade och besegrade perserna.
Efter segern vid Salamis övergick kriget till ett grekiskt anfall mot perserna som drog sig tillbaka.

Både Aten och Sparta eftersträvade dock total makt över hela Grekland och hamnade snart i krig med varandra. Peloponnesiska krigen (431 f.Kr - 404 f.Kr.) vann Sparta över Aten. Sparta lyckades dock inte behålla sin maktposition särskilt länge och 338 f.Kr hade Filip II av Makedonien till slut lyckats lägga alla andra stadsstater under sig.


Det klassiska Grekland
Den turbulenta perioden mellan ca 500 f.Kr och 300 f.Kr brukar trots alla krigen kallas för Greklands klassiska. Det var under denna period som den konst, litteratur, filosofi och arkitektur som förknippar med antikens Grekland skapades.
En viktig orsak till detta var det grekiska alfabetet som bara innehöll 20 tecken och var lätt att lära sig.
En annan avgörande faktor var kravet på makthavarna att motivera sina beslut inför medborgarna: Argumentation blev en förutsättning för makt och idéer spred sig snabbt i antikens Grekland.

se även...


Grekisk kultur...

Greklands gudar och hjältar...[/b]

Antikens Greklands statsskick...


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Hannibals här och spanjorernaHannibal tågar mot Italien

Hannibal hade sina egna planer att leda uppror mot romarna i deras eget land. Eftersom rom behärskade haven, måste han ta sig till Italien landvägen.
Först måste han fördröja Scipio, som skulle leda invasionen i Spanien. Han lyckades få ett uppror i Norditalien och Scipios legioner avdelades. Hannibal kämpade sig nu norröver till Pyrenéerna, efter att ha lämnat kvar starka trupper till försvar för Spanien och Nordafrika. Han fick kontroll över nordöstra Spanien innan Scipio hann samla legionen. Fyra dagar senare hade Hannibal 38 000 fotsoldater, 8 000 ryttare och 34 elefanter...

spanskt fotfolk
spanska fotsoldater och ryttare utgjorde 9 000 av Hannibals 20 000 fotsoldater på väg till Italien. Han använde dessa soldater både som svärdsfäktare och slungkastare (dessa kom från Balearerna utanför den spanska medelhavskusten) De förde en stor sköld av keltisk typ och ett kort hugg.

vapen
det spanska svärdet gick till eftervärlden genom att romarna lade sig till med det. Legionärernas svärd kallades GLADIUS HISPANIENSIS och var av den mot spetsen avsmalnande typen. Den vanligaste svärdstypen i själva Spanien var dock den eleganta, böjda FALCATA ett hugg och stickvapen.

Det spanska rytteriet
i likhet med romarnas och kelternas rytteri kan det spanska vara ganska förbryllande för oss. Tidtals kunde en häst bära två man av vilket den ene satt av när det blev fråga om strid. Den spanske kavalleristen kunde använda sina bägge händer tack vare hans skicklighet med hästen. Det som gjorde den spanske ryttare så duktig på att använda hästen var framför allt deras SADELTÄCKE. den spanske ryttare hade med sig 3st FALCATA, 2st KASTSPJUT och en oval sköld som kunde användas som vapen med. Med andra ord, den spanske ryttare var en "pansarvagn till häst".


Copyright © 2006 - SO-blogg. RR

 Greklands gudar och hjältar... Gudar och hjältar
De grekiska gudarna och hjältarna som befolkar antikens värld av myter och legender...

Zeus
Zeus var kungen över alla gudar och ansvarig för den himmelska rättvisan. Som himlens härskare (hans bröder Poseidon och Hades härskade över havet respektive underjorden) kunde han slunga ut blixtar för att demonstrera sin makt och sitt inflytande över väderleken. Zeus bodde på den dimgömda Olympen där han kunde betrakta och påverka människornas liv. Han hade skägg, var kraftigt byggd och hade åtskilliga barn, såväl med sin fru, gudinnan Hera, som med dödliga kvinnor.

Apollon
var Zeus son, en vacker ung man med pilbåge och lyra, symboliserade det klassiska idealet för manlig skönhet. Han var guden för diktning, musik, dans och tankekonst, men också för läkekonst och bebyggelse. Han kunde också se in i framtiden och Zeus vilja genom mänskliga orakel, vilket gjorde hans tempel och orakel i Delfi till den viktigaste religiösa platsen i antikens Grekland. e.

Athena
var Atens beskyddare, där hon hedrades i Parthenon. Som vishetens gudinna hjälpte hennes råd de grekiska hjältarna Herakles, Odysseus och Perseus att genomgå diverse prövningar. Hon var också krigsgudinna, men i motsats till Ares som representerade krigets galenskap och förstörelse, förkroppsligade Athena dess mer intellektuella sida dvs strategi, disciplin och försvar. Athena föddes inte på vanligt sätt utan sprang fram ur fadern Zeus värkande huvud, fullt påklädd och redo för strid, efter det att Zeus svalt hennes gravida mor, Metis. Men Athena hade också en mjukare sida, som beskyddaren av hantverk och uppfinnaren av vävning.

Afrodite
var kärlekens, fruktbarhetens, pånyttfödelsens och den kroppsliga skönhetens gudinna. Enligt myten föddes hon på ön Cypern. Hennes skönhet har inspirerat konstnärer från alla sekel: Venus de Milo är Afrodite från den grekiska ön Melos på 100-talet f.Kr

Herakles
Den starke och modige guden, han var den populäraste av alla grekiska hjältar. Herakles var son till Zeus och Alkemene, en mykensk prinsessa, och förföljdes hela livet av Zeus svartsjuka hustru Hera. Hon skickade bland annat Herakles galenskap, i vilken han mördade sin fru och sina barn. I sin strävan efter ett straff tvingades han utföra tolv underverk. Bland dessa var att döda livsfarliga monster och att hämta hem ovärderliga skatter.

Akilles häl...den svaga punkten
är hjälten i Homeros episka dikt Iliaden om det trojanska kriget. Han var en stor krigare, men också en man med stora lidanden. Ilska och sårad stolthet gjorde att han vägrade leda sina män i kriget. Istället tog hans kusin Patroklos hans plats och dödades. Akilles hämnade hans kusin och dödade den trojanske krigaren Hektor, trots att han visste att dråpet skulle leda till hans egen död. Akilles dödades när Paris förgiftade pil, styrd av Apollon, träffade honom i hans sårbara häl den enda kroppsdel som inte var skyddad efter det att hans mor doppat honom i floden Styx för att göra honom odödlig. För grekerna stod Akilles för den heroiska koden att välja ädelmod framför ett långt liv.

Theseus och Egeiska havet...
atensk hjälte, mest känd för att ha dödat Minotaurus, en våldsam hälften människa, hälften tjur som levde under kung Minos palats Knossos. Theseus gömde sig bland flera atenska ynglingar vilka skulle offras till besten. Sedan högg han ihjäl odjuret, fann sin väg genom palatsets labyrint genom att följa en tråd som han fått av Minos dotter, Ariadne. Dessvärre glömde han att sätta upp ett vitt segel vid sin återkomst, vilket han lovat sin far, kung Aigeus. När kungen såg det svarta seglet antog han att Theseus var död och slängde sig utför klipporna i havet, vilket sedan dess kallats det Egeiska havet.


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

  Grekisk politik...jämförelse (ca 600-400 f Kr)ATEN
• Här försöker man ytterst koncentrera sig på "Människan i centrum" (folosofi, mattematik, vetenskap)atenarna skall upprätta ett annorlunda sätt att se på människan och världen. Aten är världens civilisationens centra.
• Sjöfartsmakt
• Handel
• Köpmän
• Kvinnan är hårt hållen; hon måste sköta hemmet och barnen och dessutom hålla sig i hemmet
•hon får INGEN skolgång dessutom får hon MINDRE mat än pojkarna
• Mynten av ädelmetall (framför allt silver)
• Tala väl

Demokrati deras största export vara kanske? som är strukturerad på följande sätt:
• Folkförsamling
Alla fria män över 20 år har rösträtt, yttrande och förslagsrätt genom diskussioner.
Endast de vars föräldrar var Atenare
• Rådet
Förbereder och verkställer folkförsamlingens beslut
Män 500 st som tjänstgjorde 50 åt gången under en månads tid
Valda av folkförsamlingen varje år
• Ämbetsmän
Arkonterna, 9 st civila, lottade i folkförsamlingen (gudarnas vilja)
Strategerna, 10 st, ledare av armén (härförare), valda av folkförsamlingen

Sparta"att leva spartansk..."
Landmakt
• Jordbruk
• Krigare (pojkar genomgår militärutb.)
• Kvinnan dyrkad
*Psykiskt starka mödrar, dessa kvinnor får idrottsträning, viss skolgång (musik, läsa, skriva)
*Lika mycket mat som pojkarna
• ”Mynten” = järnbitar
• Tala kort och knappt

Aristokrati
• Folkförsamling
Alla spartanska män över 30 år – endast rösträtt på förslag från äldstes råd och kungarna
Endast Spartanerna
• Äldstes råd
Ställa förslag till folkförsamlingen
Män 28 st över 60 års ålder vilka tjänstgjorde livet ut
Valda av folkförsamlingen
• Ämbetsmän
Euforerna, 5 st, utsedda av folkförsamlingen
Kungar, 2 st, ledare av armén och gudstjänster


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Grekisk kulturSpråk
Skrifter klargör ofta hur civiliserat ett samhälle är. Det är ingen överraskning att grekerna använde skrifter redan 1400 f.Kr., under mykensk tid. Denna stavelseskrift som kallas linear B upptäcktes av Sir Arthur Evans när han grävde fram palatset Knossos på Kreta i början av 1900-talet. Men det var först 1952 som den brittiske arkitekten Michael Ventris lyckades tyda symbolerna.
Den egentliga revolutionen kom cirkus 775 f.Kr då grekerna tog upp samma alfabet som användes av feniciska handelsmän. Där det äldre systemet behövde en symbol per stavelse åstadkom det nya alfabetet mellan 24 och 26 bokstäver av bara ett fåtal symboler.
Läskunnigheten ökade snabbt. Vid 600 f.Kr efter endast 175 år kunde de flesta manliga medborgarna läsa och skriva. Det grekiska alfabetet var så framgångsrikt att det senare togs upp av etruskerna och romarna, vilket med tiden skapade de alfabet vi använder i alla latinska språk, däribland svenska.

Utbildning akademin och lykeion
Trots att utbildning inte var ett lagligt krav i antikens Grekland visar vasmålningar från tidigt 500 f.Kr att skolning var ganska vanligt förekommande.
Pojkar började sin utbildning vid sju års ålder. De fattigaste lämnade skolan efter den nödvändigaste skolningen som tog tre till fyra år. Men rikare elever gick upp till tio år i skolan. Flickor fick formell utbildning under antiken i egna skolor.
Eleverna hade tre olika sorters lärare: grammatistes, som undervisade läsning, skrivning, räknekonst samt litteratur; paidotribes, som undervisade brottning, boxning samt gymnastik; kitharistes, som undervisade musik, sång och lyrspel.
När pojkarna var 18 år måste de spendera två år i armén. Efter detta återvände de ofta för att skaffa sig högre utbildning och förbereda sig för offentliga arbeten.
En av de första högre utbildningssystemen var Akademin, en filosofiskola som grundats av Platon cirkus 385 f.Kr Aristoteles hade en liknande skola som kallades Lykeion där läroplanen var något bredare. Dessa skolor står som mallar för vår tids universitet.

Vetenskap och medicin
Trots att grekerna var först i Europa att intressera sig för astronomi, matematik, fysik och biologi var det inte förrän Aristoteles som man ansåg att vetenskapen var en disciplin. Grekerna gjorde några makalösa upptäckter och deras namn har levt kvar ända fram till våra dagar.

Pythagoras (570–500 f.Kr.) var en pionjär inom mattematik de flesta känner till hans berömda sats för att räkna ut längden av hypotenusan hos en rätvinklig triangel.

Hippokrates (460–390 f.Kr.) var läkare och skrev om medicin och var fader till den moderna läkekonsten. Han grundade en berömd medicinskola på ön Kos där elever fick lära sig att ställa diagnos genom observationer snarare än teorier. Det är från denna skola som den första varianten av Hippokrates ed kommer.

Arkimedes (287–211 f.Kr.) är mest känd för att ha sprungit runt på stan och ropat »heureka« när han i badet upptäckte principen för area- och volymberäkning. Men vi kan även tillskriva honom uppfinningen arkimedesskruven en apparat som än idag används för att dra upp vatten och många andra geometriska teorier.

Filosofi
Filosofi, eller »kärlek till lärdom och vetenskap«, var deras sätt att söka världens sanning och verklighet utan att vara beroende av de svar som givits av religion och myter.
Sokrates (469–399 f.Kr.) var en av dem mest betydelsefulla tänkare. Hans arbete fokuserade på etik och moral. Sokrates ansåg att lycka berodde på om man levde moraliskt korrekt och att denna moral gick att lära sig. Hans arbete gjorde stort intryck på hans elev Platon (427–347 f.Kr.), som i sina skrifter fortsatte att skärskåda etiken. I hans mästerverk Staten (cirka 385–370 f.Kr.) ifrågasätter han rättsbegreppet och redogör för idealsamhället.
Möjligen kom de största bedrifterna från Platons elev Aristoteles (384–322 f.Kr.), den förste filosofen som verkligen skiljer filosofin från vetenskapen. Han utformade den första systematiserade logiken, etablerade biologin och zoologin, grundade ett eget universitet samt var en av de första politiska forskarna. Som tänkare står Aristoteles’ arbete i en klass för sig ända fram till 1800-talet.

Konst och arkitektur
Parthenon och antikens keramikkonst är bara några exempel på konstnärliga prestationer från den klassiska perioden. Den grekiska arkitekturen är berömd för dess rena linjer och praktfulla, symmetri som värderas mycket högt än idag.

Arkitektur
kännemärket för den grekiska konsten är dess praktfulla arkitektur, det syns särskilt i de eleganta stenkolumner och triangelformade gavelpartier som utformades enligt de tre arkitektoniska ordningar som uppstod mellan 600–300 f.Kr
Dessa stilar skapades för att bygga tempel åt gudarna. De utformades i marmor på ett liknande sätt som när man tidigare konstruerade byggnader i trä.
Det bäst bevarade exemplet är Parthenon (438 f.Kr.) på Akropolis i Aten.
Den joniska ordningen växte fram ungefär samtidigt som de rika städerna i Mindre Asien. Den är ljusare och mer dekorativ, med smala kolumner med rika kornischer vid ändarna.

Keramikkonst
Krukmakeri är en viktig länk till det förflutna tack vare härdighet och utbredning. Av alla antikens konstverk är det dekorativa amforor, blandkärl, muggar och oljeflaskor som bäst bevarats, samtidigt som man tack vare krukskärvor har kunnat fastställa de antika handelsrutterna.
Krukmålningar blev allt vanligare under den geometriska perioden under 800–700-talet f.Kr

Bildhuggarkonst
Antikens skulptörer kunde porträttera människokroppen på ett makalöst sätt i sten och brons. Det gällde såväl statyer i tempel och basreliefer som prydde byggnader. Den klassiska eran var så magnifik att den inte såg sin jämlike förrän under den italienska renässansen.
En revolution inträffade runt 400 f.Kr när den nya tekniken för metallformer gjorde det möjligt för konstnärerna att skapa ihåliga bronsstatyer med ytterligare förfinade muskulatur, hår och kläder än man tidigare förmått göra med solid metall.
Förvånansvärt nog målades skulpturerna i färger för att synas från långt håll.

Nöje
Det antika Greklands traditioner är djupt rotade i den muntliga berättarkonsten och poetisk recitation om myter och legender. Grekisk drama och poesi har stått emot tidens prövningar, och är fortfarande idag mycket levande.

Sagor
Sagor spelade en viktig roll i grekernas nöjesliv från första årtusendet före Kristus fram till upptakten av arkaisk tid. På grund av den dåliga läs- och skrivkunnighet reciterades myter och legender direkt från minnet. Man träffades runt lägereldar och förde på så sätt sagorna vidare från generation till generation.
De främsta av dessa episka dikter är Iliaden, som handlar om det trojanska kriget, och Odysséen, som beskriver hjälten Odysseus’ äventyr på väg hem från kriget. Dikterna var resultat av flera hundra års berättarkonst och nedtecknades först runt 750 f.Kr Denna slutgiltiga form har tillskrivits Homeros, en blind poet från Anatolien (Mindre Asien).

Teater
Dagens scenkonst är ett direkt resultat av den konstform som uppstod då atenarna fulländade tragedin och komedin i antikens Grekland.
Atenarna älskade att gå på teater. Man ordnade flera tävlingsfestivaler där tidens stora män tävlade inför stor publik. Aktörerna var alla män, vilka bar masker och ofta spelade flera roller, allt framfört på vers. Berättelsen omtalades av en grupp skådespelare; den så kallade kören.
Tragedin ansågs allmänt som den högre konstformen med sina mytiska sagor om en hjältes undergång. Förlåtelse, fruktan och högre rättvisa var återkommande motiv.
Tre män anses som tragedins mästarna: Aischylos, Sofokles och Euripides. De berättade fascinerande historier, som Euripides Medea, den fruktansvärda berättelsen om en kvinna som i ett hysteriskt anfall dödar sina barn, och Sofokles’ Kung Oidipus, tragedin om en kung som får reda på sin egen bakgrund och finner att han mördat sin far och äktat sin mor.
Komedin var en mer lustfylld affär som ofta satiriserade politik och framgångsrika män. Komedins mästare var Aristofanes.

De olympiska spelen
grundades i det antika Grekland över 2 500 år sedan och de fortsätter att vara en hyllning till enastående sportprestationer.
Trots att vi tänker på idrott när vi talar om de olympiska spelen så var förebilden i antikens Grekland en religiös festival till Zeus ära. Legenden säger att spelen instiftades av Herakles, som planterade det olivträd från vilket segerkransarna plockades.
Den första olympiaden hölls 776 f.Kr. Endast en gren ingick kapplöpning, vilket kallades stadion, som i sin tur gett oss ordet »stadion«. Spelen hölls vart fjärde år och den tid som löpte mellan två spel kallades »olympiad«.
Spelen togs på ett sådant allvar av grekerna att vapenvila utlystes och hölls under varje olympiskt spel. Till och med under det peloponnesiska kriget umgicks och tävlade fiendesoldater under den tid som spelen hölls. Vapenvilan bröts endast vid ett tillfälle, av Sparta, vilka som straff uteslöts från spelen 420 f.Kr

Olympia
hölls på en helig plats och sportarena i västra Peloponnesos som hette Olympia. Det var aldrig en stad i vanlig mening och hade varken invånare eller förvaltning, utan var en livlig plats med restauranger, möteshall och natthärbärgen. Man får icke glömma att den hade stora sportfaciliteter, bland annat en arena för 40 000 åskådare, en hippodrom för hästtävlingar samt en stor »gymnasion«.
Ännu idag kommer den olympiska elden från Heratemplet i Olympia.

Grenar
spelen var öppna för alla manliga medborgare. De tävlande var nakna (»gymnos«), från vilket ordet »gymnasium« kommer. Kvinnor fick inte delta och inte heller titta på under tävlingarna.
Från att ursprungligen ha innefattat endast en tävlingsgren växte de olympiska spelen år 471 f.Kr till att bestå av tio grenar på fem dagar. Förutom kapplöpningen ingick nu brottning, boxning, hästtävling (både med vagn och på hästryggen), diskus, spjut samt ett slags längdhopp till musik. Det fanns också femkamp där ingick hopp, löpning, spjut, diskus samt brottning och »pankration«, ett våldsamt mellanting av brottning och boxning utan praktiskt taget några regler.
Spelen avslutades med en bisarr löptävling för män i full krigsmundering.

Utveckling
De olympiska spelens popularitet fortsatte långt efter det att antikens Grekland förlorat sin ställning. Men efter år 393 e.Kr den 293:e olympiaden 1 170 år efter den första förbjöds spelen enligt en lag som instiftats av den romerske kejsaren Theodosius I, i enlighet med förbudet mot all idoldyrkan på heliga platser.
Det var 1896 som spelen återuppstod, tack vare baron Pierre de Coubertin. De första moderna olympiska spelen hölls i Aten, tretton länder deltog. För första gången ingick maraton. Detta lopp hedrade atenarnas seger över perserna, då budbäraren Feidippides sprang från Marathon till Aten med nyheten om den stora segern.


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR