HellenismHellenism är en term i antik historia som avser övergången från en grekisk kultur som dominerades av etniska greker till en kultur som dominerades av människor som talade grekiska men hade skiftande etnisk bakgrund.
En äldre betydelse av ordet är språk- och bildningsriktning som representeras av hellenisterna och de vid delningen av Alexander den stores världsvälde bildade s.k hellenistiska rikena.

Grekiska hellenismen
Hellenistiska civilisationen vid Alexander den Stores död.
Den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den Stores död, och Roms erövrande av Grekland 146 f.Kr
Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebär också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier.

Grekiska hellenismen föregicks av perioden Antika Grekland 776 f.Kr - 323 f.Kr och följdes av Grekland under Rom 146 f.Kr till år 330.

Konst
producerades omkring 300–30 f.Kr under den hellenistiska perioden ändrade den grekiska kulturen karaktär och upptog starka influenser österifrån, särskilt från Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.

Hellenister i äldre betydelse
Hellenister (grek. Hellenistai) kallades av forntidens greker de främlingar, som tillägnat sig grekiskt språk och grekisk kultur, särskilt grekisktalande judar. Redan efter Jerusalems första förstöring genom Nebukadnessar (586 f.Kr.) utvandrade ett stort antal judar till Egypten. Den judiska kolonin därstädes förstärktes genom en ny utvandring under Alexander den stores tid. Det av honom grundlagda Alexandrias befolkning utgjordes från början till en ej obetydlig del av judar. Dessa antog snart grekiskt språk och rönte stort inflytande i den grekiska bildningen, ty greker hade redan under den sista egyptiska dynastin (från mitten av 600-talet f.Kr.) i betydligt antal börjat bosätta sig i denna del av Egypten. Under de första ptoleméerna (tiden efter 323 f.Kr.) hade judarna i Egypten redan hunnit så mycket glömma hebreiskan, att de behövde en grekisk bibelöversättning, den s.k Septuaginta. Påverkade av grekisk bildning och filosofi, höll hellenisterna ej så strängt som judarna i Palestina på sin religions yttre former och ceremonier, utan tolkade dess läror på ett friare och mera andligt sätt.

Genom hellenisterna förmedlades spridandet av monoteistiska religionsåsikter inom hednavärlden likasom även upptagandet av dess bildningselement bland de kristna. Med tiden kom ordet hellenist att användas i betydelsen "lärd kännare av det forngrekiska språket och litteraturen".

De hellenistiska rikena
Ptoleméerna i Egypten med huvudstad i Alexandria
Seleukiderna i Syrien med huvudstad i Antiokia
Antigoniderna i Makedonien och det egentliga Grekland (Epirus, Jonien, Dorien m.m.)

Grekland
Greklands officiella namn är "Den hellenska demokratin" (Ellinikí Dhimokratía). Grekerna själva kallar sitt land för Hellas, idag uttalat Ellas, eller i dagligt tal Ellada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines). Ordet grek kommer av det latinska namnet Graecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av graierna. På de flesta andra språk har hellener och Hellas istället en historisk innebörd.

Grekland började blomstra efter det mykenska förfallet under 800-talet f.Kr
Den grekiska halvön invaderades av Dorerna som introducerade järnhanteringen, varpå städerna började utevcklas till konkurrerande stadsstater.
Utvecklingen ledde snart till överbefolkning, och kungarna, som regerade i städerna, skickade omkring 500 f.Kr grupper av sin befolkning till att etablera kolonier på olika platser i Medelhavet, bl.a i Mindre Asien, runt Svarta havet, på Sicilien, i Italien och i södra Spanien. Denna expansion skedde i konflikt med fenicierna som etablerade kolonier längs Afrikas kust, på Sicilien, Sardinien och i Spanien.

Demokratin* i Aten
Den blomstrande ekonomin ledde till krav på ökat inflytande från befolkningen på det grekiska fastlandet. Kungar, tyranner och aristokrater störtades av städernas medborgare.
Utvecklingen kulminerade i Aten där en politisk reform gav alla medborgare rätt att rösta i viktiga frågor.
Det sägs ofta att inget folk har haft mer makt än det atenska, men detta inflytande gällde bara fria män över 20 års ålder som var födda i Aten av atenska föräldrar. Med andra ord en minoritet av befolkningen.
Det atenska demokratiska idealet kom emellertid att snabbt spridas i Grekland och ersätta de tidigare kungadömena och styrande aristokratierna.

*Demokrati (från grekiskans demos, "den del av folket som har ett politiskt inflytande", och kratein ("krati"), "styrelse", vilket kan bli på svenska "folkvälde"), folkstyre, majoritetsstyre, är ett styrelseskick med allmänna och fria val, där landet styrs enligt folkets uttryckta och egna vilja. Motsats till autokrati.


Grekiska krig
Mellan 492 f.Kr och 479 f.Kr utsattes Grekland för tre erövringsförsök från det persiska riket. Med hjälp av vädrets makter och genom samarbete i olika omfattning lyckades Aten och Sparta slå tillbaka invasionerna.
490 f.Kr landsatte perserna en här i Grekland som grekerna dock besegrade.
480 f.Kr gjorde perserna ett nytt försök. De hade slagit en bro av skepp över Dardanellerna där de tågade mot Grekland och hade understöd av flottan. Den här gången hjälpte spartarna till. Perserna intog och brände Aten. Grekiska styrkorna drog sig tillbaka till Korint och samlade sin flotta vid Salamis bukt. Avgörandet kom då. Grekerna var väl samlade och besegrade perserna.
Efter segern vid Salamis övergick kriget till ett grekiskt anfall mot perserna som drog sig tillbaka.

Både Aten och Sparta eftersträvade dock total makt över hela Grekland och hamnade snart i krig med varandra. Peloponnesiska krigen (431 f.Kr - 404 f.Kr.) vann Sparta över Aten. Sparta lyckades dock inte behålla sin maktposition särskilt länge och 338 f.Kr hade Filip II av Makedonien till slut lyckats lägga alla andra stadsstater under sig.


Det klassiska Grekland
Den turbulenta perioden mellan ca 500 f.Kr och 300 f.Kr brukar trots alla krigen kallas för Greklands klassiska. Det var under denna period som den konst, litteratur, filosofi och arkitektur som förknippar med antikens Grekland skapades.
En viktig orsak till detta var det grekiska alfabetet som bara innehöll 20 tecken och var lätt att lära sig.
En annan avgörande faktor var kravet på makthavarna att motivera sina beslut inför medborgarna: Argumentation blev en förutsättning för makt och idéer spred sig snabbt i antikens Grekland.

se även...


Grekisk kultur...

Greklands gudar och hjältar...[/b]

Antikens Greklands statsskick...


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar du allt som vi har prublicerat inom SO- BLOGGEN sedan 1 juni 2006!   för Lärare fungerar så att ni kan direkt använda länkarna till din aktuella SO - Bloggen eller om du önskar kan du naturligtvist använda materialet till samtliga e - lek...

first robo league

    s. hur många ledamöter finns det i Riksdagen? å. vilka uppgifter har politikerna som sitter i ett utskott?   s. vad är en proposition? t. vad är en motion? y. vad betyder votering? r varför har Riksdagen 349 ledamöter? s. vilka är Riksdagens tre...

Sveriges riksdag och demokratin Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor ...

    År 7 HT                                   År 7 VT   Karta (ge)                                Antikens Grekland (hi/re) Jordens yta (ge)                        Romarriket (hi) Förhistoria/Flodkulturerna (hi/re)           Kristendomen (re) Judendo...