HellenismHellenism är en term i antik historia som avser övergången från en grekisk kultur som dominerades av etniska greker till en kultur som dominerades av människor som talade grekiska men hade skiftande etnisk bakgrund.
En äldre betydelse av ordet är språk- och bildningsriktning som representeras av hellenisterna och de vid delningen av Alexander den stores världsvälde bildade s.k hellenistiska rikena.

Grekiska hellenismen
Hellenistiska civilisationen vid Alexander den Stores död.
Den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den Stores död, och Roms erövrande av Grekland 146 f.Kr
Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebär också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier.

Grekiska hellenismen föregicks av perioden Antika Grekland 776 f.Kr - 323 f.Kr och följdes av Grekland under Rom 146 f.Kr till år 330.

Konst
producerades omkring 300–30 f.Kr under den hellenistiska perioden ändrade den grekiska kulturen karaktär och upptog starka influenser österifrån, särskilt från Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.

Hellenister i äldre betydelse
Hellenister (grek. Hellenistai) kallades av forntidens greker de främlingar, som tillägnat sig grekiskt språk och grekisk kultur, särskilt grekisktalande judar. Redan efter Jerusalems första förstöring genom Nebukadnessar (586 f.Kr.) utvandrade ett stort antal judar till Egypten. Den judiska kolonin därstädes förstärktes genom en ny utvandring under Alexander den stores tid. Det av honom grundlagda Alexandrias befolkning utgjordes från början till en ej obetydlig del av judar. Dessa antog snart grekiskt språk och rönte stort inflytande i den grekiska bildningen, ty greker hade redan under den sista egyptiska dynastin (från mitten av 600-talet f.Kr.) i betydligt antal börjat bosätta sig i denna del av Egypten. Under de första ptoleméerna (tiden efter 323 f.Kr.) hade judarna i Egypten redan hunnit så mycket glömma hebreiskan, att de behövde en grekisk bibelöversättning, den s.k Septuaginta. Påverkade av grekisk bildning och filosofi, höll hellenisterna ej så strängt som judarna i Palestina på sin religions yttre former och ceremonier, utan tolkade dess läror på ett friare och mera andligt sätt.

Genom hellenisterna förmedlades spridandet av monoteistiska religionsåsikter inom hednavärlden likasom även upptagandet av dess bildningselement bland de kristna. Med tiden kom ordet hellenist att användas i betydelsen "lärd kännare av det forngrekiska språket och litteraturen".

De hellenistiska rikena
Ptoleméerna i Egypten med huvudstad i Alexandria
Seleukiderna i Syrien med huvudstad i Antiokia
Antigoniderna i Makedonien och det egentliga Grekland (Epirus, Jonien, Dorien m.m.)

Grekland
Greklands officiella namn är "Den hellenska demokratin" (Ellinikí Dhimokratía). Grekerna själva kallar sitt land för Hellas, idag uttalat Ellas, eller i dagligt tal Ellada. Sig själva kallar grekerna för hellener (Ellines). Ordet grek kommer av det latinska namnet Graecia som ursprungligen avsåg ett område i norra delen av dagens Grekland som beboddes av graierna. På de flesta andra språk har hellener och Hellas istället en historisk innebörd.

Grekland började blomstra efter det mykenska förfallet under 800-talet f.Kr
Den grekiska halvön invaderades av Dorerna som introducerade järnhanteringen, varpå städerna började utevcklas till konkurrerande stadsstater.
Utvecklingen ledde snart till överbefolkning, och kungarna, som regerade i städerna, skickade omkring 500 f.Kr grupper av sin befolkning till att etablera kolonier på olika platser i Medelhavet, bl.a i Mindre Asien, runt Svarta havet, på Sicilien, i Italien och i södra Spanien. Denna expansion skedde i konflikt med fenicierna som etablerade kolonier längs Afrikas kust, på Sicilien, Sardinien och i Spanien.

Demokratin* i Aten
Den blomstrande ekonomin ledde till krav på ökat inflytande från befolkningen på det grekiska fastlandet. Kungar, tyranner och aristokrater störtades av städernas medborgare.
Utvecklingen kulminerade i Aten där en politisk reform gav alla medborgare rätt att rösta i viktiga frågor.
Det sägs ofta att inget folk har haft mer makt än det atenska, men detta inflytande gällde bara fria män över 20 års ålder som var födda i Aten av atenska föräldrar. Med andra ord en minoritet av befolkningen.
Det atenska demokratiska idealet kom emellertid att snabbt spridas i Grekland och ersätta de tidigare kungadömena och styrande aristokratierna.

*Demokrati (från grekiskans demos, "den del av folket som har ett politiskt inflytande", och kratein ("krati"), "styrelse", vilket kan bli på svenska "folkvälde"), folkstyre, majoritetsstyre, är ett styrelseskick med allmänna och fria val, där landet styrs enligt folkets uttryckta och egna vilja. Motsats till autokrati.


Grekiska krig
Mellan 492 f.Kr och 479 f.Kr utsattes Grekland för tre erövringsförsök från det persiska riket. Med hjälp av vädrets makter och genom samarbete i olika omfattning lyckades Aten och Sparta slå tillbaka invasionerna.
490 f.Kr landsatte perserna en här i Grekland som grekerna dock besegrade.
480 f.Kr gjorde perserna ett nytt försök. De hade slagit en bro av skepp över Dardanellerna där de tågade mot Grekland och hade understöd av flottan. Den här gången hjälpte spartarna till. Perserna intog och brände Aten. Grekiska styrkorna drog sig tillbaka till Korint och samlade sin flotta vid Salamis bukt. Avgörandet kom då. Grekerna var väl samlade och besegrade perserna.
Efter segern vid Salamis övergick kriget till ett grekiskt anfall mot perserna som drog sig tillbaka.

Både Aten och Sparta eftersträvade dock total makt över hela Grekland och hamnade snart i krig med varandra. Peloponnesiska krigen (431 f.Kr - 404 f.Kr.) vann Sparta över Aten. Sparta lyckades dock inte behålla sin maktposition särskilt länge och 338 f.Kr hade Filip II av Makedonien till slut lyckats lägga alla andra stadsstater under sig.


Det klassiska Grekland
Den turbulenta perioden mellan ca 500 f.Kr och 300 f.Kr brukar trots alla krigen kallas för Greklands klassiska. Det var under denna period som den konst, litteratur, filosofi och arkitektur som förknippar med antikens Grekland skapades.
En viktig orsak till detta var det grekiska alfabetet som bara innehöll 20 tecken och var lätt att lära sig.
En annan avgörande faktor var kravet på makthavarna att motivera sina beslut inför medborgarna: Argumentation blev en förutsättning för makt och idéer spred sig snabbt i antikens Grekland.

se även...


Grekisk kultur...

Greklands gudar och hjältar...[/b]

Antikens Greklands statsskick...


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Hannibals här och spanjorernaHannibal tågar mot Italien

Hannibal hade sina egna planer att leda uppror mot romarna i deras eget land. Eftersom rom behärskade haven, måste han ta sig till Italien landvägen.
Först måste han fördröja Scipio, som skulle leda invasionen i Spanien. Han lyckades få ett uppror i Norditalien och Scipios legioner avdelades. Hannibal kämpade sig nu norröver till Pyrenéerna, efter att ha lämnat kvar starka trupper till försvar för Spanien och Nordafrika. Han fick kontroll över nordöstra Spanien innan Scipio hann samla legionen. Fyra dagar senare hade Hannibal 38 000 fotsoldater, 8 000 ryttare och 34 elefanter...

spanskt fotfolk
spanska fotsoldater och ryttare utgjorde 9 000 av Hannibals 20 000 fotsoldater på väg till Italien. Han använde dessa soldater både som svärdsfäktare och slungkastare (dessa kom från Balearerna utanför den spanska medelhavskusten) De förde en stor sköld av keltisk typ och ett kort hugg.

vapen
det spanska svärdet gick till eftervärlden genom att romarna lade sig till med det. Legionärernas svärd kallades GLADIUS HISPANIENSIS och var av den mot spetsen avsmalnande typen. Den vanligaste svärdstypen i själva Spanien var dock den eleganta, böjda FALCATA ett hugg och stickvapen.

Det spanska rytteriet
i likhet med romarnas och kelternas rytteri kan det spanska vara ganska förbryllande för oss. Tidtals kunde en häst bära två man av vilket den ene satt av när det blev fråga om strid. Den spanske kavalleristen kunde använda sina bägge händer tack vare hans skicklighet med hästen. Det som gjorde den spanske ryttare så duktig på att använda hästen var framför allt deras SADELTÄCKE. den spanske ryttare hade med sig 3st FALCATA, 2st KASTSPJUT och en oval sköld som kunde användas som vapen med. Med andra ord, den spanske ryttare var en "pansarvagn till häst".


Copyright © 2006 - SO-blogg. RR

  Grekisk politik...jämförelse (ca 600-400 f Kr)ATEN
• Här försöker man ytterst koncentrera sig på "Människan i centrum" (folosofi, mattematik, vetenskap)atenarna skall upprätta ett annorlunda sätt att se på människan och världen. Aten är världens civilisationens centra.
• Sjöfartsmakt
• Handel
• Köpmän
• Kvinnan är hårt hållen; hon måste sköta hemmet och barnen och dessutom hålla sig i hemmet
•hon får INGEN skolgång dessutom får hon MINDRE mat än pojkarna
• Mynten av ädelmetall (framför allt silver)
• Tala väl

Demokrati deras största export vara kanske? som är strukturerad på följande sätt:
• Folkförsamling
Alla fria män över 20 år har rösträtt, yttrande och förslagsrätt genom diskussioner.
Endast de vars föräldrar var Atenare
• Rådet
Förbereder och verkställer folkförsamlingens beslut
Män 500 st som tjänstgjorde 50 åt gången under en månads tid
Valda av folkförsamlingen varje år
• Ämbetsmän
Arkonterna, 9 st civila, lottade i folkförsamlingen (gudarnas vilja)
Strategerna, 10 st, ledare av armén (härförare), valda av folkförsamlingen

Sparta"att leva spartansk..."
Landmakt
• Jordbruk
• Krigare (pojkar genomgår militärutb.)
• Kvinnan dyrkad
*Psykiskt starka mödrar, dessa kvinnor får idrottsträning, viss skolgång (musik, läsa, skriva)
*Lika mycket mat som pojkarna
• ”Mynten” = järnbitar
• Tala kort och knappt

Aristokrati
• Folkförsamling
Alla spartanska män över 30 år – endast rösträtt på förslag från äldstes råd och kungarna
Endast Spartanerna
• Äldstes råd
Ställa förslag till folkförsamlingen
Män 28 st över 60 års ålder vilka tjänstgjorde livet ut
Valda av folkförsamlingen
• Ämbetsmän
Euforerna, 5 st, utsedda av folkförsamlingen
Kungar, 2 st, ledare av armén och gudstjänster


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Grekisk kulturSpråk
Skrifter klargör ofta hur civiliserat ett samhälle är. Det är ingen överraskning att grekerna använde skrifter redan 1400 f.Kr., under mykensk tid. Denna stavelseskrift som kallas linear B upptäcktes av Sir Arthur Evans när han grävde fram palatset Knossos på Kreta i början av 1900-talet. Men det var först 1952 som den brittiske arkitekten Michael Ventris lyckades tyda symbolerna.
Den egentliga revolutionen kom cirkus 775 f.Kr då grekerna tog upp samma alfabet som användes av feniciska handelsmän. Där det äldre systemet behövde en symbol per stavelse åstadkom det nya alfabetet mellan 24 och 26 bokstäver av bara ett fåtal symboler.
Läskunnigheten ökade snabbt. Vid 600 f.Kr efter endast 175 år kunde de flesta manliga medborgarna läsa och skriva. Det grekiska alfabetet var så framgångsrikt att det senare togs upp av etruskerna och romarna, vilket med tiden skapade de alfabet vi använder i alla latinska språk, däribland svenska.

Utbildning akademin och lykeion
Trots att utbildning inte var ett lagligt krav i antikens Grekland visar vasmålningar från tidigt 500 f.Kr att skolning var ganska vanligt förekommande.
Pojkar började sin utbildning vid sju års ålder. De fattigaste lämnade skolan efter den nödvändigaste skolningen som tog tre till fyra år. Men rikare elever gick upp till tio år i skolan. Flickor fick formell utbildning under antiken i egna skolor.
Eleverna hade tre olika sorters lärare: grammatistes, som undervisade läsning, skrivning, räknekonst samt litteratur; paidotribes, som undervisade brottning, boxning samt gymnastik; kitharistes, som undervisade musik, sång och lyrspel.
När pojkarna var 18 år måste de spendera två år i armén. Efter detta återvände de ofta för att skaffa sig högre utbildning och förbereda sig för offentliga arbeten.
En av de första högre utbildningssystemen var Akademin, en filosofiskola som grundats av Platon cirkus 385 f.Kr Aristoteles hade en liknande skola som kallades Lykeion där läroplanen var något bredare. Dessa skolor står som mallar för vår tids universitet.

Vetenskap och medicin
Trots att grekerna var först i Europa att intressera sig för astronomi, matematik, fysik och biologi var det inte förrän Aristoteles som man ansåg att vetenskapen var en disciplin. Grekerna gjorde några makalösa upptäckter och deras namn har levt kvar ända fram till våra dagar.

Pythagoras (570–500 f.Kr.) var en pionjär inom mattematik de flesta känner till hans berömda sats för att räkna ut längden av hypotenusan hos en rätvinklig triangel.

Hippokrates (460–390 f.Kr.) var läkare och skrev om medicin och var fader till den moderna läkekonsten. Han grundade en berömd medicinskola på ön Kos där elever fick lära sig att ställa diagnos genom observationer snarare än teorier. Det är från denna skola som den första varianten av Hippokrates ed kommer.

Arkimedes (287–211 f.Kr.) är mest känd för att ha sprungit runt på stan och ropat »heureka« när han i badet upptäckte principen för area- och volymberäkning. Men vi kan även tillskriva honom uppfinningen arkimedesskruven en apparat som än idag används för att dra upp vatten och många andra geometriska teorier.

Filosofi
Filosofi, eller »kärlek till lärdom och vetenskap«, var deras sätt att söka världens sanning och verklighet utan att vara beroende av de svar som givits av religion och myter.
Sokrates (469–399 f.Kr.) var en av dem mest betydelsefulla tänkare. Hans arbete fokuserade på etik och moral. Sokrates ansåg att lycka berodde på om man levde moraliskt korrekt och att denna moral gick att lära sig. Hans arbete gjorde stort intryck på hans elev Platon (427–347 f.Kr.), som i sina skrifter fortsatte att skärskåda etiken. I hans mästerverk Staten (cirka 385–370 f.Kr.) ifrågasätter han rättsbegreppet och redogör för idealsamhället.
Möjligen kom de största bedrifterna från Platons elev Aristoteles (384–322 f.Kr.), den förste filosofen som verkligen skiljer filosofin från vetenskapen. Han utformade den första systematiserade logiken, etablerade biologin och zoologin, grundade ett eget universitet samt var en av de första politiska forskarna. Som tänkare står Aristoteles’ arbete i en klass för sig ända fram till 1800-talet.

Konst och arkitektur
Parthenon och antikens keramikkonst är bara några exempel på konstnärliga prestationer från den klassiska perioden. Den grekiska arkitekturen är berömd för dess rena linjer och praktfulla, symmetri som värderas mycket högt än idag.

Arkitektur
kännemärket för den grekiska konsten är dess praktfulla arkitektur, det syns särskilt i de eleganta stenkolumner och triangelformade gavelpartier som utformades enligt de tre arkitektoniska ordningar som uppstod mellan 600–300 f.Kr
Dessa stilar skapades för att bygga tempel åt gudarna. De utformades i marmor på ett liknande sätt som när man tidigare konstruerade byggnader i trä.
Det bäst bevarade exemplet är Parthenon (438 f.Kr.) på Akropolis i Aten.
Den joniska ordningen växte fram ungefär samtidigt som de rika städerna i Mindre Asien. Den är ljusare och mer dekorativ, med smala kolumner med rika kornischer vid ändarna.

Keramikkonst
Krukmakeri är en viktig länk till det förflutna tack vare härdighet och utbredning. Av alla antikens konstverk är det dekorativa amforor, blandkärl, muggar och oljeflaskor som bäst bevarats, samtidigt som man tack vare krukskärvor har kunnat fastställa de antika handelsrutterna.
Krukmålningar blev allt vanligare under den geometriska perioden under 800–700-talet f.Kr

Bildhuggarkonst
Antikens skulptörer kunde porträttera människokroppen på ett makalöst sätt i sten och brons. Det gällde såväl statyer i tempel och basreliefer som prydde byggnader. Den klassiska eran var så magnifik att den inte såg sin jämlike förrän under den italienska renässansen.
En revolution inträffade runt 400 f.Kr när den nya tekniken för metallformer gjorde det möjligt för konstnärerna att skapa ihåliga bronsstatyer med ytterligare förfinade muskulatur, hår och kläder än man tidigare förmått göra med solid metall.
Förvånansvärt nog målades skulpturerna i färger för att synas från långt håll.

Nöje
Det antika Greklands traditioner är djupt rotade i den muntliga berättarkonsten och poetisk recitation om myter och legender. Grekisk drama och poesi har stått emot tidens prövningar, och är fortfarande idag mycket levande.

Sagor
Sagor spelade en viktig roll i grekernas nöjesliv från första årtusendet före Kristus fram till upptakten av arkaisk tid. På grund av den dåliga läs- och skrivkunnighet reciterades myter och legender direkt från minnet. Man träffades runt lägereldar och förde på så sätt sagorna vidare från generation till generation.
De främsta av dessa episka dikter är Iliaden, som handlar om det trojanska kriget, och Odysséen, som beskriver hjälten Odysseus’ äventyr på väg hem från kriget. Dikterna var resultat av flera hundra års berättarkonst och nedtecknades först runt 750 f.Kr Denna slutgiltiga form har tillskrivits Homeros, en blind poet från Anatolien (Mindre Asien).

Teater
Dagens scenkonst är ett direkt resultat av den konstform som uppstod då atenarna fulländade tragedin och komedin i antikens Grekland.
Atenarna älskade att gå på teater. Man ordnade flera tävlingsfestivaler där tidens stora män tävlade inför stor publik. Aktörerna var alla män, vilka bar masker och ofta spelade flera roller, allt framfört på vers. Berättelsen omtalades av en grupp skådespelare; den så kallade kören.
Tragedin ansågs allmänt som den högre konstformen med sina mytiska sagor om en hjältes undergång. Förlåtelse, fruktan och högre rättvisa var återkommande motiv.
Tre män anses som tragedins mästarna: Aischylos, Sofokles och Euripides. De berättade fascinerande historier, som Euripides Medea, den fruktansvärda berättelsen om en kvinna som i ett hysteriskt anfall dödar sina barn, och Sofokles’ Kung Oidipus, tragedin om en kung som får reda på sin egen bakgrund och finner att han mördat sin far och äktat sin mor.
Komedin var en mer lustfylld affär som ofta satiriserade politik och framgångsrika män. Komedins mästare var Aristofanes.

De olympiska spelen
grundades i det antika Grekland över 2 500 år sedan och de fortsätter att vara en hyllning till enastående sportprestationer.
Trots att vi tänker på idrott när vi talar om de olympiska spelen så var förebilden i antikens Grekland en religiös festival till Zeus ära. Legenden säger att spelen instiftades av Herakles, som planterade det olivträd från vilket segerkransarna plockades.
Den första olympiaden hölls 776 f.Kr. Endast en gren ingick kapplöpning, vilket kallades stadion, som i sin tur gett oss ordet »stadion«. Spelen hölls vart fjärde år och den tid som löpte mellan två spel kallades »olympiad«.
Spelen togs på ett sådant allvar av grekerna att vapenvila utlystes och hölls under varje olympiskt spel. Till och med under det peloponnesiska kriget umgicks och tävlade fiendesoldater under den tid som spelen hölls. Vapenvilan bröts endast vid ett tillfälle, av Sparta, vilka som straff uteslöts från spelen 420 f.Kr

Olympia
hölls på en helig plats och sportarena i västra Peloponnesos som hette Olympia. Det var aldrig en stad i vanlig mening och hade varken invånare eller förvaltning, utan var en livlig plats med restauranger, möteshall och natthärbärgen. Man får icke glömma att den hade stora sportfaciliteter, bland annat en arena för 40 000 åskådare, en hippodrom för hästtävlingar samt en stor »gymnasion«.
Ännu idag kommer den olympiska elden från Heratemplet i Olympia.

Grenar
spelen var öppna för alla manliga medborgare. De tävlande var nakna (»gymnos«), från vilket ordet »gymnasium« kommer. Kvinnor fick inte delta och inte heller titta på under tävlingarna.
Från att ursprungligen ha innefattat endast en tävlingsgren växte de olympiska spelen år 471 f.Kr till att bestå av tio grenar på fem dagar. Förutom kapplöpningen ingick nu brottning, boxning, hästtävling (både med vagn och på hästryggen), diskus, spjut samt ett slags längdhopp till musik. Det fanns också femkamp där ingick hopp, löpning, spjut, diskus samt brottning och »pankration«, ett våldsamt mellanting av brottning och boxning utan praktiskt taget några regler.
Spelen avslutades med en bisarr löptävling för män i full krigsmundering.

Utveckling
De olympiska spelens popularitet fortsatte långt efter det att antikens Grekland förlorat sin ställning. Men efter år 393 e.Kr den 293:e olympiaden 1 170 år efter den första förbjöds spelen enligt en lag som instiftats av den romerske kejsaren Theodosius I, i enlighet med förbudet mot all idoldyrkan på heliga platser.
Det var 1896 som spelen återuppstod, tack vare baron Pierre de Coubertin. De första moderna olympiska spelen hölls i Aten, tretton länder deltog. För första gången ingick maraton. Detta lopp hedrade atenarnas seger över perserna, då budbäraren Feidippides sprang från Marathon till Aten med nyheten om den stora segern.


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Grekisk expansion  Filip II av Makedonien och hans son, Alexander den store, var skickliga ledare som båda ville bygga världens största imperium.
De stora framgångar som nåddes av Alexander den store skulle aldrig ha varit möjliga om inte hans far, Filip II av Makedonien hade banat vägen. Filip II var en briljant taktiker och diplomat. Under sina tjugo år på tronen lyckades han uppfylla flera av sina framtidsplaner för det grekiska imperiet.
Hans framgångar byggde på att han revolutionerade den grekiska krigskonsten. Hans framgångsrika krigståg möjliggjordes tack vare det tunga infanteriet med sina fyra meter långa pikar som riktades ut från täta rektangulära grupper. Hans armé for fram som en virvelvind och efter att ha intagit hela det grekiska fastlandet vände han blicken mot Thracia, Illyrien och sjöhandelsområdena i de norra delarna av Egeiska havet.
Men Filip II skaffade sig också många fiender. Han mördades av en adelsman på hans dotters bröllopsdag. Han var då 46 år gammal och hade gjort Makedonien till det mäktigaste riket i Grekland.

Alexander den store och hans fusionspolitik...
(356–323 f.Kr.) på kort tid skapade ett gigantiskt imperium är numera legendarisk. Han var den främste ledaren av sin tid och hade en outtröttlig vilja att utvidga sitt rike. Hans största framgång kom med ockupationen av Greklands värsta fiende, Persien. Alexanders imperium sträckte sig långt utanför den grekiska världen, ända till Egypten (där han grundade den stora staden Alexandria) och hela vägen till dagens Pakistan.
Alexander ockuperade inte enbart med militär övermakt utan också med skarpsinne: istället för att plundra de länder han övertog styrde han dem rättvist och inordnade folket i hans styre och armé. Detta kallades för fusionspolitik.

Krig och konflikt
Antikens Grekland var ett område inblandat i många konflikter, och krigshistorian är en blandning av fakta och myt.

Det trojanska kriget trähästens triumf...
en av de mest berömda av de grekiska sagorna. När den trojanske prinsen Paris kidnappade Menelaos’ vackra hustru Helena gick grekerna under Menelaos’ bror, kung Agamemnon av Mykene, till motattack för att hämta tillbaka henne. Detta ledde till tio år av blodiga strider. Många grekiska hjältar dog, bland dem Hektor och Akilles.
Kriget kunde vinnas tack vare Odysseus smarta kupp. På hans order gav sig grekerna av, till synes besegrade, och lämnade endast en trähäst kvar. Trojanerna trodde att trähästen var en gåva till gudarna och rullade in den i staden. Men i skymningen kröp grekiska soldater ut ur trähästen och öppnade stadsportarna så att den återvändande grekiska armén lätt kunde ta sig in. Troja brändes sedan ner till marken.
Myten levde kvar ända tills den tyske arkeologen Heinrich Schliemann upptäckte den riktiga staden Troja vilken i själva verket hade brunnit ner cirka 1220 f.Kr Det är numera en vedertagen sanning att det trojanska kriget faktiskt utkämpades, även om det förmodligen handlade mer om handelsvägar än om kärlek.

Perserkrigen
Under hela antiken kom det stora hotet från Persien, ett mäktigt imperium som ofta utvidgade sina gränser. Men under perserkrigen mellan 490–480 f.Kr förändrades plötsligt jämvikten: i flera krig vid Marathon och Salamis försvarade grekerna fastlandet från sin ärkefiende.
Dessa segrar hade en stor betydelse. Tidigare hade Grekland bestått av flera självständiga och ofta rivaliserande polis utan någon egentlig nationsidentitet. Men efter segrarna började de inse sina kulturella likheter. De började titulera sig själva som »greker« och skaffade ett självförtroende som ledde till de stora kulturella framgångarna under 500- och 400-talet f.Kr., särskilt i Aten.

Peloponnesiska kriget
Kriget höll på i 27 år mellan 431–404 f.Kr och olika länder utkämpade krig på Greklands fastland, hela vägen till Sicilien och Bysans.
Kriget startades på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Aten hade blivit den rikaste och mäktigaste staden i Grekland och dess demokratiska statsskick hade börjat efterhärmas. Detta uppskattades inte av oligarkier som Sparta, vilka samlade allierade från hela den doriska regionen för att bilda det så kallade peloponnesiska förbundet och gå i krig.


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

 Förintelsen och tyska nationalsocialismen Begreppsförklaring
Holocaust – brännoffer
Shoah (heb – Katastrof
Förintelsen, Folkmord,
Endlösung der Judenfrage – Den slutliga lösningen på judefrågan
Antisemitism - Fientlighet mot Judar och judendom


Vägen till förintelsen

År Händelse______________________________________

Jan -33 Nationalsocialisternas maktövertagande
April -33 Avsked för judar i statlig tjänst, bojkott av judiska affärer
1935 Nürnberglagarna: judarna fråntas sitt tyska medborgarskap, giftermålslagar, lagar om sexuellt umgänge, kategorisering av judar (hel, halv och kvarts)
Aug. -38 Alla judar ska ha förnamnen Sara och Israel
Okt. -38 ”J” i de tysk-judiska passen (på begäran av SVERIGE och SCHWEIZ)
9 nov. -38 Kristallnatten (riksprogmnatten). Följs av förbud av judiska tidningar organisationer. Förbud för judar att äga och köra bil.
Hösten -38 intensifiering av den s.k ariseringen= beslagtagandet av judisk egendom.
Våren -39 sammanförande av judar i speciella ”judehus”.
1 Sept. -39 Nattligt utegångsförbud och förbud att inneha radio.
Sept.-39 Enstaka massavrättningar, judar förs samman i getton som hade järnvägsförbindningar. Mord på polska intellektuella samt sinnessjuka.
Okt. -39 ”eutanasin inleds= systematiska mord av handikappade i tyska riket. Totalt mördas omkring 100.00 människor i gaskamrar. Detta program kallas T4, avslutas formellt aug -41 men fortgår fram till krigets slut och mördar ytterligare 150.000
Feb -40 de första tyska judarna skickas till Polen
Juli – 40 förbud för judar att inneha telefon
Dec. -40 Himmler talar om fysisk förintelse av Europas judar, ca 5,8 miljoner
15 sept. -41 tvång att bära judestjärna
April -41 Jugoslavien skall göras ”judefritt”
Vår -41 Hitler ger ”kommissarieordern = världsåskådningskrig där politiska motståndare och judar skulle avrättas.
22 juni -41 Barbarossa inleds = kriget mot Sovjet. De s.k insatsstyrkorna startar genast massmord på judar. 1 miljon mördas på ett år.
Sept. -41 försök med giftgas i Auschwist.Från hösten -41 aktiv planering av förintelseprogrammet. Förintelselägren byggs ut.
Okt. -41 utvandring från tyska riket förbjuds
22 jan. -42 Wannseekonferensen = planering av det praktiska genomförandet av förintelsen. Fram till krigets slut mördas 5,8 milj judar samt massmoerd på en rad andra grupper som romer, slavisk befolkning i Östeuropa, ryska krigsfångar.
27 jan. -45 Auschwitz befrias av ”Röda armén”
8 maj -45 Nazityskland kapitulerar

  Filmtips WW 2Lite filmtips om sevärda filmer om WW 2. Dock ska ni sporta på dagarna och sen får ni kolla film...

Filmer”
D-day” svart-vit.
Schindlers List.
Undergången.
Rädda menige Ryan.
Kanonerna på Navvarone
Örnnästet
Pianot.
Ha ett underbart liv
Bron över floden Kwai
Das Boot
Rice of evil 1 och 2
Kellys Hjältar
Pearl Harbor
Battle of britain
Stalingrad
Enemy at the gates
Flags of our fathers går just nu på bio
Den tunna röda linjen
Iwo Jima går just nu på bio




Serien ”Krig och hågkomst”

JK

FenicienFenicien var ett historiskt landskap bestående av stadsstater i sydöstra medelhavsområdet vid nuvarande Libanons och Syriens kuster.
De feniciska stadsstaterna existerade från cirka 3000 f.Kr fram till tiden för Romarriket.

Folk och språk
Invånarna i Fenicien kallades fenicier (feniker) och de talade fenikiska.
De var ett semitiskt folk och deras språk tillhörde de västsemitiska dialekterna.
I Ugarit utvecklades ett eget alfabet under bronsåldern och stadsstatens dialekt kallas därför ugaritiska.
Denna dialekt försvann omkring 1200 f.Kr Feniciernas språk ersattes gradvis med arameiska från persisk tid och framåt.

Historia
De första feniciska städerna uppstod under det tredje årtusendet f.Kr Byblos blev tidigt en viktig handelskontakt för det forntida Egypten genom sin export av timmer från cederskogarna i Libanons berg.
Maktcentrum skiftade mellan städerna. Tidigt dominerade Byblos, senare Tyrus, som nämns i Gamla Testamentet som en handelspartner till kung Salomo. Feniciens stadsstater lydde tidvis under andra stormakter.
Det forntida Egypten dominerade mer eller mindre landskapet under den sena bronsåldern. Senare underkuvades Fenicien av Assyrien som därifrån mottog tributer av enormt värde. Under 500-talet f.Kr erövrades Fenicien av först Babylonien och därefter av Perserriket.
Alexander den store intog Tyrus år 331 f.Kr och Fenicien tillföll efter hans död Seleukiderriket. Seleukiderna tävlade med den Ptolemaiska dynastin i Egypten över kontrollen av området fram till den romerska erövringen under det första århundradet f.Kr

Handel och kolonisation
En teori är att Assyriens expansion berövade fenicierna så mycket land att det som fanns kvar inte utgjorde tillräcklig odlingsjord för att försörja befolkningen och att fenicierna därmed tvingades till att grundlägga kolonier på andra sidan Medelhavet.

Fenicierna dominerade handeln i Medelhavet i början av det första årtusendet före vår tideräkning. Kartago, romerska rikets medtävlare redan tidigt, var en fenicisk koloni; likaså Kityon på Cypern, Cadiz och Tarsis i Spanien liksom kolonier längs Nordafrikas kust och på medelhavsöarna Ibiza, Malta, Sardinien och Sicilien.

Fenicierna handlade främst med metaller som koppar, silver och tenn.
Deras mest kända handelvara var emellertid den röda purpurfärgen som framställdes av snäckor.
Byblos fick sitt grekiska namn av handeln med papyrus från Egypten till Grekland.

Feniciernas betydelse
Historiskt blev fenicierna kända för att ha uppfunnit ett alfabet som blev upphovet till det grekiska alfabetet och därmed också till vårt latinska.
Fenicierna blev också kända för att ha varit framstående båtbyggare och sjöfarare. De kunde navigera efter stjärnorna på öppet hav.
Polstjärnan kallas på vissa språk den feniciska stjärnan. Det anses belagt att feniciska sjömän rundade Afrika ca 600 f.Kr