Ritcherskalanär ett sätt att mäta styrkan hos jordbävningar. Skalan är en logaritmisk skala där varje steg motsvarar en ökning av den utlösta energimängden med cirka 30 gånger.
En jordbävning på 3–4 är knappt märkbar; en på 8 eller mer kan ödelägga städer om den inträffar i tättbebyggda områden, medan den i ett öde område kanske bara skrämmer de vilda djuren.
Jordbävningar på cirka 8,0 inträffar i genomsnitt en gång per år medan jordbävningar på mer än 9 i praktiken nästan aldrig inträffar.

Skalan togs fram år 1935 av [b ]Charles Richter i samarbete med Beno Gutenberg vid California Institute of Technology.
Avsikten var från början endast att klassifiera jordbävningar i ett visst område i Kalifornien uppmätta med en Wood-Anderson, en speciell typ av seismometer. Nollpunkten i skalan definierades som ”en jordbävning som på 100 km avstånd registreras på en Wood-Anderson-seismometer med ett utslag på 1 mikrometer”.
Nollpunkten är alltså en extremt svag jordbävning, på den tiden i praktiken nästan omätbar. Syftet var att skalan inte skulle behöva anta negativa värden i praktiska fall, även om skalan alltså även innefattar sådana.


Benämning Richtermagnitud Frekvens

2,0 Känns inte ca 8 000 per dag
2,0–2,9 Känns inte ca 1 000 per dag
3,0–3,9 Känns ofta ca 49 000 per år
4,0–4,9 skakande ljud. ca 6 200 per år
5,0–5,9 större skador ca 8 000 per år
6,0–6,9 Kan vara förödande ca 120 per år
7,0–7,9 allvarlig ca 18 per år
8,0–8,9 mycket allvarlig 1 per år
9,0 eller större 1 per 20 år

*(Taget från dokument från U.S Geological Survey)


Copyright©2006 VRs -so (RR)

Resultat av skolvaletHär följer röstutfallet från skolvalet på VRs Djursholm 2006...


Antalet röster: 349


Moderata samlingspartiet: 241 (69,1%)

Folkpartiet: 28 (8,0%)

Sverigedemokraterna: 26 (7,4%)

Miljöpartiet: 10 (2,9%)

Kristdemokraterna: 8 (2,3%)

Vänsterpartiet: 5 (1,4%)

Centern: 4 (1,1%)

Socialdemokraterna: 4 (1.1%)

Blanka röster: 5 (1,4%)

Ogiltiga röster: 2 (0,6%)

Övriga partier: 16 (4,6%) som fördelas så här...


Osynliga partiet: 3

Unika partiet: 3

Feministiskt initiativ: 2

Kalle Anka-partiet: 2

Christian Schwinghammer-partiet: 2

SKP - Sveriges kommunistiska parti: 1

Glamourpartiet: 1

Frank Zappa-partiet: 1

Låna mig en ful bil-partiet: 1



Dessa resultat är inrapporterade till UngtVal 2006 i går fredag (15/9) och vi är således med i den officiella statistiken. Bara fyra år kvar till nästa gång...


Mvh,

Christian
Copyright © 2006 - SO-blogg VRs-Djursholm

Regnskog Var finns det regnskog?

Hälften av världens regnskogar utbreder sig över Amazonflodens och Orinocoflodens vatten i Sydamerika. Regnskogar växer i den del av världen där det faller mest regn.
Regnskogarna utgör en tredjedel av världens alla skogar. Men utgör bara 6% av jordytan.
Man får ett speciellt intryck av att färdas genom dessa hemlighetsfulla skogar med grönska som hänger ner längs flodkanten.

De mäktigaste regnskogarna av dom alla är den i Amazonas. Bara själva floden har ett mått som gör alla världens floder väldigt små. Floden har sina avrinningsområden i laguner, sumpmarker och bukter. I dessa vattenfyllda områden utvecklas en tredjedel av alla regnskogar i samspel mellan mark, vatten, vegetation och skyar. I dessa vatten finns fler fiskarter än i Atlanten.

Vad är en tropisk regnskog?

Man kan beskriva den tropiska regnskogen som ”ett slutet växtsamhälle med ständigt gröna, bredbladiga och fuktälskande trädkronor med klängväxter”.
Regnskogen är beroende av ständigt hög luftfuktighet och god vattentillgång. Här är även nederbörden riklig, det regnar minst 2000 mm om året.
Den tropiska regnskogen är mycket känslig för ingrepp och svår att återskapa om den en gång förstörs. Växt och djurlivet har haft årmiljoner av utveckling till sitt förfogande för att skapa den artrikaste och den mest komplexa naturtypen på jordklotet.

När började förstörelsen av regnskogen?

Det var redan på 1940-talet som uppsatser om skogsförstörelsen och de negativa effekterna av denna förekommit i vetenskapliga publikationer. Då var det främst den snabba skogsminskningen i Västafrika som uppmärksammades.
Men när förstörelsen av regnskogen började lite smått i samband med att väg byggandet kom igång i Amazonas i början av 1970-talet. Det var då skövlingen på allvar fästes i allmänhetens ögon.

Vad händer när skogen försvinner?

Det finns flera sätt att avverka skogen på som leder till negativa följder för naturen.
När man röjer skog för att få fram betesmark så gör man upprepade bränningar för att kontrollera ogräs. Boskapens slitage kan sedan göra så att det sedan blir gräs eller buskmark.
Genom bränningen löses näringsmineralerna upp och lätt spolas bort av regn.
Vid selektiv avverkning av värdefulla träslag skadas och dör många fler träd än de som avverkas. När man exempelvis tog bort 10% av träden i Gunning Tebu i Malaysia skadades ytterligare 55% i samband med fällningar och transporten av de nedhuggna träden. I de luckor som sedan bildas börjar mer ljuskrävande växter gro och skogen blir mer artfattig.
Den tropiska regnskogen är oerhört känslig när det gäller för omfattande mänskliga ingrepp.
Alla de djurarter som lever i skogen drabbas även det hårt av avverkningen, deras livssituation blir betydligt annorlunda.

Torka, översvämningar och erosion
En stor del av världens regnskogar växer på så kallad latosoler, eller lateritiska jordar. Dessa marker är näringsfattiga, järn och aluminium rika jordar som utbildas i områden där nederbörden är hög. Så länge skogen får stå oberörd är den lateritiska jorden sällan problematisk. Trädens rötter håller marken porös, och träden begränsar avdunstningen från marken.
När skogen avlägsnas ökar avdunstningen från markytan. Markens blir så mer känslig för luft, solstrålning och bidrar till uttorkning. Marken blir av de kemiska processer som uppkommer helt stenhård.

De tropiska regnen faller ofta som kortvariga men mycket intensiva skurar. Om skogen är oberörd så fångas regndropparna upp av träden och når marken i ett mycket långsamt tempo.
Men när skogen avverkas försvinner detta skydd, vilket leder till att regnet träffar marken med stor kraft och löser upp jordlagren som sedan lätt spolas ned i vattendragen.
Förlusten av jorden leder dessutom till att marken inte längre kan hålla vatten lika bra. Marken kan då inte längre utjämna fuktigheten mellan perioderna av torka och nederbörd. Mer vatten rinner ovanpå markytan och vattnets hastighet ökar. Denna kombination av snabbare avrinning och mer vatten gör att risken för erosion ökar. Resultatet kan bli jordskred och markförstöring i de tidigare skogstäckta områdena. Kan även leda till översvämningar i områden nedströms.

Hur stort hot är egentligen människan för regnskogen?

Många människor vet nog ganska lite om hur stor negativ påverkan vi har på de tropiska regnskogarna. Vi vet alla att avverkningen inte är bra. Man börjar förstå hur viktigt det är att sluta med denna stora avverkning som finns idag. Om detta fortsätter kommer snart den uråldriga regnskogen som är oerhört viktig får oss människor, djur och växter vara ett minne blott.
Det är inte bara träd som försvinner från regnskogen…

Takten som regnskogen avverkas med är enorm och det är svårt att tänka sig de väldiga ytor som varje dag försvinner. Exakt hur mycket som skövlas är dock svårt att uppskatta.

Idag är det stå stora områden som skövlas och då blir naturligtvis de sociala och ekologiska konsekvenserna också allvarliga. De grupper som under århundraden bott i dessa områden har fått betala ett högt pris. Förr i tiden på 1500-talet levde 6-9 miljoner indianer i den brasilianska regnskogen. Några hundra år senare, närmare bestämt, 1992 fanns mindre än 200 000 av de indianerna kvar.

Genom regnskogsskövlingen förstör vi också många djurarters liv. Vetenskapsmännen uppskattar att 80 arter utrotas varje dag, eller 27 000 per år. Att några få arter försvinner är inget onaturligt, men hastigheten som arter nu dör ut i är rekordartad. Vi får gå tillbaks 65 miljoner år, till tiden för dinosauriernas utdöende, för att hitta en motsvarande massdöd.

Regnskogen är även djurens hem.
Varför behövs regnskogen?

De flesta människor tänker nog väldigt sällan på hur beroende vi är av regnskogen. Men en hel del av maten vi äter, alla möjliga saker vi använder och mediciner vi behöver kommer från regnskogen.
Exempelvis: bananer, avocado, ananas, apelsiner, citroner, kakao, kaffebönor och mycket annat kommer ursprungligen från regnskogen. Kakaooljan används också i sololja, kosmetika och tvål. Ungefär en fjärdedel av alla mediciner vi använder har även de skapats ur regnskogsplantor.
Regnskogen är dessutom "jordens lungor". De omvandlar koldioxid till syre och låter oss människor och andra djur andas. Bara det är tillräckligt skäl att vilja bevara regnskogen.
Men om regnskogen fortsätter att skövlas i den takt som sker idag, riskerar vi att all världens regnskog dött ut inom 100 år.

Hur ska vi rädda regnskogen?
Även om vi bara lyckas rädda en del av den regnskog som finns kvar idag så betyder det oerhört mycket. För vi räddar då många djurarter från att utrotas och likaså många växtarter.
Ju mer vi lyckas stoppa skövlingen av regnskogen desto mer minskar vi dagens ökning av växthuseffekten...


Copyright © 2006 - VRs-so

RedovisningstipsDebatt
Detta redovisningssätt kräver att hela gruppen eller delar av arbetslaget väljer att redovisa genom organiserad debatt.

Gör så här:
1. Fundera på vilken roll ni får i debatten - för eller mot, positiva eller negativa, eller kanske nyskapande?
2. Fundera fritt på ett argument som talar för er sak. Samla fakta som stärker era argument.
3. Fundera på argument som talar mot de andras sak och samla fakta som stärker ert argument.
4. Förbered en inledning på ca 1 minut.
5. Förbered en avslutning där ni summerar.
6. Fördela ansvaret inför debatten. Vem gör vad? Hur fördelar ni debattiden mellan er?
7. Förbered er noga. Det är viktigt att vara påläst inför en debatt.

Dramatisering
Gör så här:
1. Fundera på vilken typ av dramatisering ni ska välja för er redovisning - pjäs, monolog, drama m.m
2. Ta ett stort block och skriv ned alla idéer ni kan komma på.
3. Sortera era idéer och välj vilken idé ni vill göra en redovisning av.
4. Skriv nu ett manus - vad ska hända i pjäsen? Vilken rekvisita behöver ni?
5. Börja repetera tills ni kan pjäsen utantill.

Informationsbroschyr
1. Skriv en lista på allt som ska vara med i broschyren.
2. Använd ett stort block där ni skriver ned alla idéer kring innehållet som ni kan komma på.
3. Sortera era idéer. Vad hör ihop? Vad hinner ni göra? Vilket material måste ni göra?
4. Bestäm format till er broschyr. Enklast är A4, men ett A5-format är väldigt snyggt!
5. Utse en av er till redaktör, denne ska läsa igenom texterna och kontrollera stavning. Ni skickar alltså era texter till redaktören som kontrollerar dem och sätter ihop alltsammans till en broschyr.
6. Dela upp arbetet mellan er. Vem ska skriva vad?


Powerpoint
Du kan välja att redovisa ditt uppdrag som bildshow i programmet Powerpoint.
skriv några stöd ord så att ni kan spela bilderna och referera till ämnet hela tiden!


se även...
Kalendarium*

***

 Prov på första världskrigProv ”Första världskriget”. G provNamn__________________ Klass___ Max: 30 P Din_____ P

1. a. Vilken händelse fick första världskriget att bryta ut? (1p)
b. Vad hette mannen som avlossade de dödande skotten? (1p)

2. a Vilka länder ingick från början i trippelalliansen (centralmakterna)? (3p)
b Vilka länder ingick från början i ententen (3p)

3. Vad hände under ”svarta veckan”?(5p)

4. Vad innebar Schlieffen planen som tyskarna hade utarbetat? (1p)

5. Hur tedde sig kriget mellan 1914 – 1917 på
a. Västfronten (2p)
b. Östfronten. (2p)


6. Vilka två länder gick med på trippelalliansens sida 1915?(2p)

7. Vilket år gick USA med i kriget? (1p)

8. Nämn tre nya typer av vapen som användes under kriget?(3p)

9. När slutar kriget?(1p)

10. Vilka nya länder bildades i Europa efter freden? (5p) (0,5/rätt land)


Öppen fråga
Varför väckte freden så stort missnöje i Tyskland.
Begrunda krigsslutet och konsekvenserna freden fick för Tyskland.



Orsak – verkan – sammanhang.



Lycka till
Jonas


Prov ”Första världskriget”. VG/MVG prov

Svara på två av de fem frågorna.

1. Förklara varför två (2) av följande länder gav sig in i kriget sommaren 1914.
a) Tyskland b) Ryssland c) Storbritannien.


2. Förklara hur maktbalansen mellan länderna i Europa utvecklar sig under slutet av 1800 –talet. Vilka politiska idéer verkar samt vad har de för konsekvenser för Europa


3. Vilka var de två avgörande händelserna 1917 och hur påverkade de krigets utgång?


4. Vilket land anser du förlorade mest på första världskriget. Ta hänsyn till mark, ekonomi, militärt samt socialt.


5. Varför väckte freden så stort missnöje i Tyskland? Begrunda krigslutet och konsekvenserna freden fick för Tyskland. Vad lade freden grund till.


Orsak – verkan – sammanhang.



Lycka till
Jonas

Copyright © 2007 - SO-blogg J.K.

Prov på Asien. Prov på Asien. Läs på om "ditt" och ett av de två övriga inför provet. Läs även GE boken sidorna:
Japan 291 - 302
Kina 326 - 343
Indien 344 - 355

JK

  Prov hinduism och buddhism Provtid 90 min

Namn_____________ (1p) Klass:9D Max: 50P Din_____ P

1. Vad är meningen med livet för varje hindu? (1p)

2. Vad är den största skillnaden mellan kristendom, judendom, islam och hinduism? (2p)

3. a, Hur förklaras kastsystemet (2p)
b, varför är det så svårt att avskaffa kastsystemet? (2p)
c, i vilket heligt verk tas kastsystemet upp (1p)
d, Vilka är de fyra kasten? (4p)

4. Vad är KARMA? (1p)

5. Vilka är följande gudar
a, den glömde guden? (1p)
b, överguden? (1p)
c, skaparen och förgöraren? (1p)

6. Varför är KON så helig? (6p)

7. Nämn tre vägar till moksha samt en viktig detalj i varje väg? (6p)

8. Vad är ATMA? (1p)

9. Vad är den största skillnaden mellan sikhism och hinduism? (1p)

10. Vem grundade buddhism? (1p)

11. a, Vilka två stora inriktningar finns det inom buddhismen? (2p)

b, Redogör för de största skillnaderna för inriktningarna?(4p)

12. Vilka är de fyra ädla sanningarna? (1p)

13. Vilken är den enda rätta vägen för en buddhist om han/hon vill nå nirvana?(1p)

14. a,Vad heter buddhismens heliga skrift? (1p)
b, Vad innhåller den? (2p)

15. Vad får en munk äga? (5p)

16. a, För vilken del v buddhismen är Dalai Lama en bodhisattva? (1p)
b, I vilket land är den buddhistiska varianten vanligast? (1p)


Överkursfrågor
Välj att svara på två av frågorna.

A. Vad är den största skillnaden mellan Buddha och andra religionsstiftare som Jesus och Muhammed? Finns det andra skillnader eller likheter? Redogör så noga du kan

B. Jämför buddhismens fem moral regler med andra religioners budord. Vilka likheter och skillnader finns det? Resonera kring orsaker och sammanhang.

C. Gör en jämförande analys av gudssynen mellan hinduism, buddhism samt kristendom. Hur har respektive gudssyn påverkat (påverkar) människor och samhälle?

Var noggrann och strukturerad!



Pennan är alltid mäktigare än svärdet

Nå moksha

Lycka till
Jonas

JK

 Prov exemplar av Ideologier A) syftet med den progressiva beskattningen är "ett jämlikt samhälle- ett mål som är ett brott både mot författningen och naturens lagar. Vi är alla jämlika i Guds ögon men vi är inte jämlika i något annat avseende. Konstgjorda medel att tvinga fram jämlikhet mellan ojämlika människor måste avvisas..."

B) den nationella livsfilosofin uttrycker naturens innersta vilja, eftersom den återupprättar det krafternas fria spel som måste leda till ständigt förbättrade arvsegenskaper ustad för att ända till dess att de bästa inom människosläktet dominerar världen och får fritt utlopp för sin aktivitet på områden som delvis befinner sig över den och delvis utanför den.
Vi har alla en känsla av att i en avlägsen framtid kommer mänskligheten att mötas av problem som endast den högsta rasen är utrustad för att lösa, sedan den blivit herrefolk och stöds av hela jordklotets resurser och möjligheter.

C) i samhället skall igen ha ett bestämt yrke utan var och en kan utbilda sig i den tiktning som han önskar. Samhället reglerar produktionen och detta gör det möjligt att göra det ena dag, det andra i morgon, jaga på morgonen, fiska på eftermiddagen, sköta kreaturen på kvällen och kritisera efter kvällsmaten hur mycket man vill, utan att man för den skull någonsin blir jägare, fiskare, herde eller kritiker.

D) det bästa styrelseskicket är det där makten ligger hos hela smahället "där varje medborgare inte bara har en röst om att utöva denna yttersta makt utan också kallas till att ta aktiv del i styrelsen genom att presonligen fullgöra något offentligt uppdrag, lokalt eller på högre nivå".
Detta deltagande är väsentligt av två skäl; dels därför att en individs rättigheter och intressen är tryggade endast när han själv kan och är beredd att kämpa för dem, dels därför att ett folks välstånd och välfärd främjas av den presonliga energi som uppbådas.

LYCKA TILL!

Copyright © 2007 - SO-blogg. JK