Viktiga år och händelser under WWII År Händelse_____________________________

Okt. 1935 Mussolini invaderar Etiopien. Hitler ger sitt stöd
Mars 1936 Tyska trupper in i Reinelandet, vid franska gränsen Linjen Maginot
25 nov. 1936 Tyskland – Japan i pakt.
1937 Japan invaderar Kina. Start på WW2 i Asien. Rom – Berlin axeln bildas
Mars 1938 ”Anschluss”. Tyskland införlivar Österrike
Sept. 1938 München konferensen där Storbritannien och Frankrike viker ner sig och går med på Tysklands krav. Tyskland får Österrike samt ”Sudentenprovinsen” i Tjeckoslovakien
Mars 1939 Tyskland ockuperar resten av Tjeckoslovakien
7 april. 1939 Italien besätter Albanien
23 aug. 1939 Tyskland – Sovjet icke aggressionspakt skrivs på. Molotov – Ribbentorppakten
1 Sept. 1939 Tyskland invaderar Polen
3 Sept. 1939 Storbritannien och Frankrike förklarar krig med Tyskland.
17 sept 1939 Polen besegras. Tyskland och Sovjet delar på landet
30 nov 1939 Sovjet till anfall mot Finland. Orsak: ville få kontroll över finska viken samt bygga en flottbas på ”Kareliska näset”
13 mars 1940 Finland sluter fred med Sovjet. Finland fick lämna ifrån sig stora landområden.
8 April 1940 Tyska trupper in i Danmark och Norge. Orsak: ville säkra malmtransporterna från Sverige samt ha Danmark som en buffert mot ett anfall från GB.
9 april 1940 Danmark lägger sig för tysklands krav. Norge tar till vapen och strider i 62 dagar innan man ger upp. Kungen och regeringen flyr till London.Som en konsekvens av detta avgår GB:s premiärminister Chamberlain. Hans ersättare blir Winston Churchill.


10 maj 1940 Kriget mot Frankrike inleds. Tyskland anfaller Nederländerna och Belgien. Frankrike hade byggt en stor försvarslinje hela vägen längs den tysk – franska gränsen. ”Maginotlinjen .Tyskarna återanvände dock ”Schlieffens planen” ,från WW 1, med undantaget att man nu även anföll Nederländerna
14 juni 1940 Tyskarna når Paris och paraderar genom triumfbågen. Italien in i kriget på Tysklands sida.
22 juni 1940 Frankrike ger upp
13 aug. 1940 Slaget om Storbritannien inleds ”Adlertag” = Örndagen. Massiva bombningar av engelska städer. ”Lufwaffe” mot ”RAF”. Britterna hade fördelen av ”RADARN”
Dec. 1940 Hitler vill invadera Sovjet. - Avråds av sina generaler.
22 juni 1941 Operation ”Barbarossa” inleds. Tyskland in i Sovjet med hjälp av Finland, Ungern, Rumänien. 3 miljoner man, 4000 flygplan, 3000 stridsvagnar.
Juni 1941 Jugoslavien och Grekland ockuperas av Tyskland och Italien eftersom de är strategiskt viktiga samt vänligt inriktade mot GB.
16 juli 1941 Tyska trupper når fram till Smolensk. Tyskland dubbelt så stort som det var 1933 när Hitler tog makten.
2 dec. 1941 Tyska armén står i Moskvas förorter.
3 dec 1941 Röda armén inleder en motoffensive mot tyska armén.
7 dec. 1941 Japan attackerar den amerikanska ”Stilla Havs flottan” på Pearl Habor på Hawaii. Dagarna efter förklarar Tyskland och Italien krig mot USA.
Våren 1942 Japan lägger under sig: Franska Indokina, brittiska Malaya, Burma, Singapore, Ostindien (Indonesien) och Filippinerna.
1942 Axelmakterna (Tyskland, Italien och Japan) når sin största utbredning. Nya planer sätts i verket. Japan – Invadera Australien och Indien. Tyskland – Italien – Invadera Egypten och stänga Suezkanalen för att sedan ta över oljekällorna i Iran och Irak.
Juni 1942 Japanerna förlorar slaget om Midway öarna mot USA
Okt. 1942 Britterna besegrar tyskar och italienare vid slaget vid el-Alamein.
Nov. 1942 Röda Armén till motoffensive vid Stalingrad.
2 feb. 1943 Tyska 6:e armén kapitulerar i Sovjet efter att i månader blivit tillbakatryckta och avskurna.
Juli 1943 Amerikanska trupper landstiger i Italien, Mussolini avsätts och Italien sluter fred. Dock fortsätter tyskarna att kriga själva i norra Italien.
Juli 1943 Röda armén besegrar tyska armén i historiens största pansarslag vid staden Kursk.
6 juni 1944 ”D-day”= Invasionen av Normandie. 250.000 man sätts i land på 24 h.
25 aug 1944 Paris befrias
19 sept 1944 Finland sluter fred med Sovjet. Gränserna som gällde 1940 återinställs.
Hösten 1944 Ardenneroffensiven inleds. Tysklands sista försök att klara sig.
Dec. 1944 De allierade in i Tyskland
25 april 1945 Sovjetiska och amerikanska trupper skakar hand vid floden Elbe
30 april 1945 Hitler begår självmord i sin bunker. Röda armén in i Berlin.
7 maj 1945 Tyskland kapitulerar på alla fronter. Kriget i Europa var över.
6 aug. 1945 Amerika fäller den första atombomben över staden Hiroshima. 70.000 dör direkt
9 aug 1945 Andra bomben släpps över Nagasaki.
15 aug 1945 Japan kapitulerar.
2 sept 1945 Japan skriver på freden WW 2 Slut

24 okt 1945 FN bildas i San Francisco
Copyright © 2007 - SO-blogg. JK

 Viktiga tänkarare inom de olika ideologierna Konservatismens "stora" tänkare"
Edmund Burke
Quintin Hogg
Georg Friedrich Wilhelm Hegel

Socialismen "stora" tänkare
Karl Marx
Lenin
Mao

Liberalismens "stora" tänkare
Adam Smith
Jeremy Bentham
John Stuart Mill
John Locke

Fascism/ Nazism
Benito Mussolini
Adolf Hitler

 Viktiga ledare och personer inom Nazi  Tyskland Herman Göring
Chef för det tyska flygvapnet, Luftwaffe. Tog sitt liv med hjälp av cyanid i fängelse under Nünbergrättegången.

Joseph Goebbles
Han var minister för folkupplysning och propaganda i Nazityskland 1933 – 1945. Han var också Tysklands rikskansler under ett dygn, från Adolf Hitlers död den 30 april 1945 till sin egen död dagen efter. Låg bl.a bakom bokbålen.

Heinrich Himmler
Chef över SS och inrikes minister. Tog sitt liv ihop med Hitler

Josef Mengele
Läkare och SS man. Utförde och beordrade experiment med människor under kriget. Kallades doktor DÖD. Flydde till Argentina men greps på -60 - talet av Israeliska specialpolisen.

Copyright © 2007 - SO-blogg. JK

  Viktiga händelser fram till andra WWÅr Händelse
1919 Freden i Versailles skrivs på.
1919- -20 USA senaten vägrar skriva på freden
1921 Tyskland krävs på 33 billioner i krigsskadestånd
1922 Mussolini tar makten genom val i Italien
Jan 1923 Frankrike och Belgien ockuperar Ruhr området
Okt. 1923 Ny plan över hur Tyskland ska betala sina skulder till övriga länder.
Nov 9. 1923 ”München kuppen”.”Ölkällarkuppen”. Hitler är med och startar demonstrationer i München. Målet var att gripa makten i Tyskland med hjälp av våld. Hitler grips och döms till 5 års fängelse.

1924. USA lånar ut pengar till Tysklands återuppbyggande, Adolf Hitler skriver Mein Kampf i fängelset

1925. Avtalet i Locarno, ska säkra Europas fred. Gränserna i öst klaras ut.
1926. Tyskland går med i Nationernas förbund
1929. Börsen i USA kraschar
1929 – 1939. Den stora depressionen. Inflationen ökade med flera %/dag

1931. Japan invaderar Manchuriet.
1932. Nazisterna blir största parti i tyska riksdagen
1933 Judar i statlig tjänst avskedas
Jan 1933. Hitler utnämnd till kansler
Mars 1933. Hitler får total makt i Tyskland
Maj. 10 1933 Nazisternas bokbål utanför operan i berlin. Arrangerat av Goebbels. Böcker av bl.a Heinrich Mann, Karl Marx och Sigmund Freud bränns.

Okt. 1933. Tyskland går ut ur Nationernas Förbund
1934 Hitler utropar sig till Führer – ledare, för det tyska folket. Kontrollerade numer allt inkl. militären.



1935. Lagar om Judar. De mister alla sina rättigheter som medborgare. Äktenskap mellan judar och tyskar förbjuds. Allmän värnplikt återinförs. Militären ”jublar” De första koncentrationslägren byggs.

Okt. 1935 Mussolini invaderar Etiopien. Hitler ger sitt stöd

1936 Sommar OS i Berlin och vinter OS i Grenoble

Mars 1936 Tyska trupper in i Reinelandet, vid franska gränsen
Juli 1936. Inbördeskrig bryter ut i Spanien. Franco (höger) – kommunismen (vänster)

Nov 25. 1936 Tyskland – Japan i pakt.
1937 Japan invaderar Kina. Rom – Berlin axeln bildas

Mars1938. ”Anschluss”. Tyskland införlivar Österrike
Sept. 1938 München konferensen där Storbritannien och Frankrike viker ner sig och går med på Tysklands krav. Tyskland får Österrike samt Sudentenprovinsen i Tjeckoslovakien

Nov. 9. 1938 ”Kristallnatten” Judar misshandlas och judiska affärer slås sönder

Mars 1939 Tyskland ockuperar resten av Tjeckoslovakien

April 7. 1939 Italien besätter Albanien
Aug. 23. 1939 Nazi – Sovjet icke aggressionspakt skrivs på
1 Sept. 1939 Tyskland invaderar Polen
3 Sept. 1939 Storbritannien och Frankrike förklarar krig med Tyskland.

”Andra världskriget” är ett faktum

Copyright © 2007 - SO-blogg. JK

vikingar Tiden mellan 800-talet och 100-talet kallas i Norden för vikingatiden. Vikingarna var kända för att de gjorde långa resor med båt till Ryssland, England, Frankrike, Turkiet och andra länder.
Under dessa resor bedrev de handel men ibland rövade och plundrade de också.
Vikingarna var inte kristna utan trodde på många olika gudar "asar".
De viktigaste gudarna var Oden, Tor och frej. Oden var den klokaste guden. Han hade bara ett öga. det andra hade han offrat i vishetens brunn. Ode hade också två korpar, Hugin och Munin, som han skickade ut i världen. När de kom tillbaka satte de sig på Odens axlar och berättade vad de hade sett och hört...

VattenLatin: aqua
Vatten är ett på jorden rikligt förekommande ämne - mer än 70 % av jordens yta är täckt av vatten,allt liv på jorden är beroende av vatten. Vattnet är det absolut nödvändigaste livsmedlet för människor.
Vattnet existerar i många former och på många olika platser i vår planet. Det mesta vattnet på jorden finns i våra oceaner och bundet i form av moln, regnvatten, floder och vattendrag och is.

Vattnets kretslopp
a. avdunstning
b. nederbörd
c. Avrinning av vattnet kallas för den hydrologiska cykeln genom vilken vattnet avgör temperatur och klimat över hela jorden.
Eftersom nederbörd är avgörande för jordbruket och för människan, har människor haft en mängd olika namn för att beskriva alla varianter. Regn, hagel, snö, dimma och dagg med mera.
Vattnet tränger in i jorden och blir markvatten. Grundvattnet tar sig upp till jordens yta igen genom naturliga vattenkällor och människors brunnar eller mer spektakulära former som heta källor och gejsrar.

Det är ingen tvekan att livet på planeten Tellus har utvecklats med och anpassat sig till vattnets egenskaper.

H2O som ekonomi ...
Tillgången till H2O har börjat bli svårt att få tag på i tätbefolkade områden och dess tillgänglighet i vissa regioner är en angelägenhet för många internationella organisationer. Tillgången till vattnet utgör ofta orsaken till olika internationella konflikter.

*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-*-
Oceanerna 3st?*

Vanligtvist brukar man säga att det finns tre oceaner>>>Stilla havet, Indiska oceanen och Atlanten — eller kanske fem om man inkluderar polarhaven — Norra ishavet respektive Antarktiska oceanen. Historiskt sett ha man ofta talat om "de sju haven". Säkerligen har ni läst/hört om det eller hur?

Oceanerna uppdelas ofta i mindre bihav, som i sin tur kan uppdelas i medelhav eller randhav. Ett exempel på bihav är Östersjön, som är ett medelhav. Andra hav kallas bara bukter, till exempel Bengaliska bukten.

Ursprung till haven?
Ni kommer att läsa flera teorier om havets ursprung, men jag har läst följande...
vattnet har frigjorts ur jordens inre i form av ånga och har bildat så småningom atmosfären för att senare producera offantliga mängder nederbörd.

se även...

Tsunami*
Cumbre Vieja*
Kalendarium*


källa: so-blogg
Copyright © 2006 - SO-blogg

Valtermer ordlistaAllmänna val
Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige hålls vart fjärde år den tredje söndagen i september. Val till Europaparlamentet hålls på våren vart femte år. Se även folkomröstning.

Ambassad
Svenska ambassader har bl.a till uppgift att ta till vara svenska intressen och hjälpa svenskar, som befinner sig utomlands. Vid val kan man rösta på drygt 80 ambassader över hela världen. Ambassader finns som regel i huvudstäder. I andra större städer har Sverige konsulat. Rösterna skickas till Sverige och räknas där.

Anmälda kandidater
Det finns en möjlighet för partier att när de beställer valsedlar ange att kandidaterna ska vara anmälda enligt en viss paragraf i vallagen. Det medför att bara de kandidater som anmälts och vars namn finns på tryckta valsedlar kan väljas in för partiet. Väljarna kan inte lägga till kandidatnamn på valsedlarna. Det står ovanför kandidatnamnen på en valsedel om kandidaterna är anmälda.

Blank röstsedel
Den som inte vill rösta på något svarsalternativ i folkomröstningen kan rösta blankt. Det står då "Blank röstsedel" tryckt mitt på röstsedeln.

Blank valsedel
En blank valsedel innehåller vare sig partibeteckning eller kandidatnamn. På en sådan blank valsedel kan väljaren skriva en partibeteckning. Det blir då en giltig röst på partiet. Om man röstar med en blank valsedel utan att skriva någon partibeteckning är valsedeln ogiltig. Antalet valsedlar som är ogiltiga för att de saknar partibeteckning (blanka) och antalet valsedlar som är ogiltiga av annan anledning redovisas i valresultatet. De allra flesta ogiltiga valsedlarna är blanka.

Brevröst
Rösten skickas från utlandet med post som ett vanligt brev. Väljaren behöver inte besöka någon myndighet som tar emot rösten. Den som vill brevrösta lägger sin röst i ett valkuvert. Valkuvertet läggs inför två vittnen ner i ett ytterkuvert. Väljaren skriver sitt namn på ytterkuvertet och vittnena intygar att den som röstat gjort det av egen fri vilja. Rösten samt röstkortet eller ett särskilt adresskort läggs i ett särskilt fönsterkuvert som väljaren själv kan lägga i en brevlåda. Man kan brevrösta från utlandet var man än befinner sig. Material för brevröstning kommer finns hos Valmyndigheten, på ambassader och konsulat samt hos kommunerna och länsstyrelserna.

Budröst
Den som har något funktionshinder, är gammal eller sjuk eller är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt och därför inte kan ta sig till vallokalen och rösta kan få hjälp av ett bud. Väljaren gör själv i ordning sin röst med ett vittne och budet närvarande. Man måste använda ett speciellt ytterkuvert när man budröstar. Make, sambo, partner, barn och vårdare är några av dem som kan vara bud. Även en lantbrevbärare kan vara bud.


Demokrati
I en demokrati styrs landet av representanter, som har utsetts i allmänna val.

Ersättare
De som väljs in i riksdagen eller kommun- och landstingsfullmäktige kallas ledamöter. För att deras platser inte ska stå tomma om de är sjuka eller av annan anledning inte kan vara med på sammanträden utses också ersättare.

Extra val
Mellan ordinarie val kan regeringen utlysa extra val. Extra val ska också hållas om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger och ordinarie val inte ska hållas inom tre månader.


Fasta mandat
Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns både fasta mandat och utjämningsmandat. Av riksdagens 349 mandat är 310 fasta mandat. För att alla delar av landet ska få tillsätta någon riksdagsledamot är landet indelat i 29 valkretsar. Före valet bestäms hur många mandat av de 310 fasta som varje valkrets ska få. Antalet mandat per valkrets bestäms i relation till antalet röstberättigade i varje valkrets. Vid val till landstingsfullmäktige är de fasta mandaten 9/10 av samtliga mandat. Vid val till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet är alla mandat fasta.

Folkbokföring
Hos Skatteverket förs register över alla som är bosatta i Sverige.

Folkomröstning
Riksdagen beslutar om en rådgivande folkomröstning ska hållas i hela landet. Sverige har haft sex sådana. Riksdagen kan också besluta om folkomröstning om vilande grundlagsförslag i samband med allmänt val. Sverige har inte haft någon sådan omröstning. En kommun eller ett landsting kan också ha folkomröstning i en viss fråga.

Fyraprocentsspärr
Endast de partier som har fått minst 4 % av de giltiga rösterna i hela landet, eller minst 12 % i en valkrets får delta i fördelningen av mandat mellan partierna i riksdagsvalet. Se även Spärrar.

Förtidsröstning
Den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg. Det går att rösta i röstningslokaler som kan vara t.ex bibliotek, kommunkontor, sjukhus och andra vårdinrättningar samt svenska ambassader och konsulat. Det går också att brevrösta från utlandet.


Heltalsmetoden
En metod för att utse ledamöter och ersättare som inte valts på personröster. Man ordnar då valsedlarna efter vilket kandidatnamn som står överst på valsedeln om man bortser från de kandidater, som redan blivit valda på personröster. Den kandidat som fått flest röster (= högsta jämförelsetalet) får mandatet. Vid nästa beräkning bortser man från den som valts och sorterar valsedlarna på nytt efter vilka namn som nu står överst. Om alla valsedlar har samma förstanamn får man den kandidatens jämförelsetal genom att dela röstetalet med 2. I följande beräkningar delas röstetalet med 3, 4, 5 osv.

Hjälp att rösta
Den som inte själv kan stoppa valsedeln i valkuvertet kan få hjälp vid röstningen. En av röstmottagarna eller någon som väljaren har med sig får hjälpa till bakom valskärmen. För synskadade finns särskilda kuvert som innehåller valsedlar och med partiets namn i punktskrift på kuvertet. När väljaren valt parti ska valsedeln tas ur punktskriftskuvertet och läggas i ett valkuvert.
Identitetshandling, se Legitimation

Jämkade uddatalsmetoden
Metoden används när antalet mandat fördelas mellan partier. Den innebär att först delas varje partis röster med 1,4. Det parti som då får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med 3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med 5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,4. Delningstalen blir därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv.


Kandidater
De personer som partierna satt upp på sina valsedlar.
Kommun
Det geografiska område i varje län, där kommunfullmäktige har det politiska ansvaret.
Kommunfullmäktige
I varje kommun finns ett politiskt organ, kommunfullmäktige, som har till uppgift att besluta i alla viktiga principärenden i kommunen. Fullmäktige beslutar t.ex om kommunalskattens storlek, om målsättningen för arbetet inom skolor, vård och omsorg. Vid val till kommunfullmäktige bestämmer väljarna vilka partier och vilka personer, som ska sitta i fullmäktige.

Konsulat
I vissa länder har Sverige konsulat och generalkonsulat. De ska på samma sätt som ambassaderna ge svenska medborgare hjälp i utlandet. Vissa konsulat ordnar röstmottagning vid val.

Kostnader
Kostnaderna för allmänna val och landsomfattande folkomröstningar betalas av
• staten (valdatasystemet, valsedlar, röstlängder, röstkort, kuvert, information, förtidsröstning, slutlig rösträkning m.m.)
• kommunerna (vallokaler, röstmottagare, rösträkning m.m.)
Partierna svarar själva (eller via statligt och kommunalt partistöd) för sin information och sina kampanjer.
Kungörelse
Innebär att något görs känt. En del beslut som fattas av myndigheter måste annonseras i de mest spridda tidningarna. Därigenom får medborgarna reda på besluten och kan klaga över ett beslut som de inte tycker är bra. Resultatet av riksdagsvalet annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. När länsstyrelserna har räknat valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige annonseras besluten genom att protokoll över resultatet läggs fram i rösträkningslokalen.

Kvalifikationsdag för rösträtt
Det är uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen, som avgör om en person ska tas med i röstlängden dvs. ges rösträtt och var han/hon ska rösta.


Landsting
Det geografiska område i varje län, där landstingsfullmäktige har det politiska ansvaret. Gotlands län saknar landsting och där har kommunen övertagit landstingets uppgifter.

Landstingsfullmäktige
I varje län (utom Gotland) finns ett politiskt organ, landstingsfullmäktige, som har som viktigaste uppgift att sköta hälso- och sjukvården. Andra uppgifter är vårdutbildning och kultur. Kollektivtrafik inom ett län sköts som regel gemensamt av kommunerna och landstinget.

Lantbrevbärare
En lantbrevbärare hos Posten AB kan fungera som bud för väljare. Lantbrevbäraren lämnar in rösten till en kommunal röstningslokal.

Ledamöter
Ledamöter väljs in i riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige som folkets representanter. I Europaparlamentet kallas de företrädare. För ledamöter väljs också ersättare som kan tjänstgöra tillfälligt om en ledamot inte kan delta när beslut ska fattas. En ersättare utses till ny ledamot/företrädare när någon avgår.

Legitimation
Numera måste man visa en id-handling för att få rösta (om man inte är känd av röstmottagarna). Den som inte har någon id-handling kan låta någon annan person styrka identiteten.

Lottning
Om det vid fördelningen av mandat mellan eller inom partierna uppstår en situation där två eller flera partier eller två eller flera personer får lika röstetal sker lottning om vem som ska ha mandatet.

Länsstyrelse
Länsstyrelsen är den myndighet som inom varje län dvs. regionalt, ansvarar för valen. Den har bl.a till uppgift att ta emot partiernas beställningar av valsedlar och att efter valet genomföra den slutliga rösträkningen. Länsstyrelsen ansvarar också för att ge kommunerna inom länet utbildning och information, så att valen kan genomföras på rätt sätt.


Mandat
Den plats eller de platser, som ett parti får när ett val räknats samman. Se Fasta mandat och Utjämningsmandat.
Mandatfördelning inom ett parti
När man vet hur många mandat ett parti har fått vid mandatfördelningen mellan partier ska ledamöter och ersättare utses. I första hand utses de kandidater som fått så stort antal personröster att det motsvarar spärren som gäller för inval på personröster. Därefter utses ledamöter med den s.k heltalsmetoden.

Mandatfördelning mellan partier
När rösterna räknats ihop för varje parti fördelas mandaten mellan partierna. Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet gäller vissa spärrar. Spärren innebär att det bara är partier som klarat spärren, som får delta i fördelningen. Vid fördelningen används den s.k jämkade uddatalsmetoden.

Markering i röstlängd
I samband med att röstmottagarna godkänner väljarens röst och stoppar valkuvertet i valurnan gör de en markering i röstlängden att personen har röstat.

Namnvalsedel
En valsedel där det utom partiets namn också finns kandidatnamn.


Offentlighet
All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på s.k offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.
Ogiltig röst, se även underkänd röst
En röst ska underkännas om den inte uppfyller alla de villkor, som vallagen kräver. Det gäller både kuvert och valsedlar. En valsedel måste ha en partibeteckning överst, om den ska räknas som giltig.

Omval
Ett valresultatet kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Nämnden kan besluta att valet ska göras om. Om en myndighet, som ska förbereda och genomföra valet, inte följt de bestämmelser som gäller i vallagen och det har påverkat utgången av valet ska valet göras om. Om felet kan rättas på annat sätt t.ex genom att valet räknas en gång till kan Valprövningsnämnden besluta att så ska ske.

Onsdagsräkningen
Onsdagen efter valdagen räknar valnämnden alla röster, som inte kunnat sändas ut till valdistrikten under söndagen. Det är främst röster som skickats från utlandet och förtidströster som tagits emot på valdagen.

Ortstidning
Ortstidning är en tidning som har en viss storlek på upplagan i förhållande till antalet invånare på en ort. Vissa beslut inom valområdet ska kungöras dvs annonseras i en ortstidning.


Parti
Ett parti är en grupp av väljare, som i valet röstar på samma partibeteckning. Vid en landsomfattande folkomröstning kan speciella kampanjorganisationer bildas, som då arbetar med eller i stället för partierna.

Partibeteckning
Partibeteckning är det namn som står överst på valsedlarna, som ett parti går till val med.

Partistöd
Ekonomiskt bidrag till partier. Partier som har mandat i riksdagen får dels partistöd per mandat och dels kanslistöd. Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag till partier, som finns representerade i respektive fullmäktige.

Partivalsedel
På partivalsedlar finns partibeteckningen tryckt men det finns inga kandidatnamn. Sådana valsedlar används oftast på utlandsmyndigheter, eftersom det är omöjligt att där ha alla namnvalsedlar för de olika valen.

Personligt röstetal
Det antal personröster, som en kandidat har fått i en valkrets.

Personröstning
Personröstning är den möjlighet en väljare har att påverka vilka kandidater, som ska bli valda för partiet. När man personröstar sätter man på valsedeln ett kryss i rutan framför den kandidat man helst vill se invald.
Post- och Inrikes Tidningar
Den officiella tidning, där myndigheter sätter in sina kungörelser och på det sättet annonserar att t.ex ett visst beslut har fattats.

Poströstning
Se Förtidsröstning.

Proportionellt valsätt
Valsystemet i vårt land är proportionellt. Det innebär att antalet valda för de olika partierna så gott det är möjligt ska svara mot hur stor andel av rösterna som respektive parti fått. Reglerna om utjämningsmandat i riksdagen och landstinget finns för att proportionaliteten ska bli så noggrann som möjligt.

Protokoll
När valresultaten räknats fram av länsstyrelsen eller Valmyndigheten fastställs resultatet i ett protokoll, som undertecknas och bevaras för framtiden. Till protokollet finns bilagor som visar partiernas och kandidaternas röstetal och vilka som blev valda. Vid en folkomröstning visas antalet röster för varje svarsalternativ, antalet blanka och antalet ogiltiga röster.


Registrerad partibeteckning
Ett parti kan begära att få sin partibeteckning registrerad för ett visst val. Om Valmyndigheten beslutar att registrera den kan partiet vid valet anmäla samtliga sina kandidater. Därmed kan man hindra att någon som inte tillhör partiet använder partibeteckningen.

Riksdagen
Riksdagen, som består av 349 ledamöter är den högsta beslutande församlingen i landet.

Riksdagsvalkrets
Vid riksdagsval finns 29 valkretsar. Varje län utgör en riksdagsvalkrets med undantag av Stockholms, Skåne och Västra Götalands län, som är uppdelade i flera valkretsar.

Röst
En avlämnad röst är en valsedel som är giltig för ett visst parti. En blank valsedel räknas vid val som en ogiltig röst. Vid en folkomröstning är röstsedlar för svarsalternativen giltiga. En blank röstsedel räknas där som en giltig röst.

Röstberättigad
En person, som har tagits upp i röstlängden och därmed har rätt att rösta i ett val.

Röstkort
Röstkortet visar att man har rösträtt, i vilket valdistrikt vallokalen ligger, adressen dit och vilken tid den har öppet för röstning. Man kan få ett nytt röstkort om man begär det. Nytt röstkort skickas också ut om en uppgift i röstlängden har rättats.

Röstlängd
En förteckning som innehåller alla personer som är röstberättigade.

Röstningslokal
Röstningslokalerna är de lokaler, förutom vallokaler, där röster tas emot, t.ex ett kommunkontor eller ett bibliotek. I röstningslokalerna räknas inga röster – de transporteras till en vallokal eller till valnämnden.

Röstmottagare
De personer som tar emot röster i vallokaler eller röstningslokaler. De utses av kommunens valnämnd.
Rösträkning
När vallokalerna har avslutat röstmottagningen på valdagen töms valurnan och rösträkningen börjar. Då sorteras och räknas valsedlarna för varje parti och också ogiltiga valsedlar.

Rösträtt
Röstberättigad vid riksdags-, landstingsfullmäktig- och kommunfullmäktigvalen är svensk medborgare som
• fyller 18 år senast på valdagen
• är upptagen i röstlängd.
Utländska medborgare har rösträtt vid landstings- och kommunfullmäktigvalen om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Denna treårsgräns gäller dock inte för medborgare i Europeiska Unionen (unionsmedborgare) eller i Island och Norge.

Röstsedlar
Vid folkomröstningen 2003 hade röstsedlarna frågan "Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?" Röstsedlarna hade svaret "Ja" respektive "Nej". Det fanns också en blank röstsedel. På alla röstsedlar stod det "Folkomröstning" överst.


Sjukhus
Röstmottagning kan ordnas före valdagen och på valdagen på vissa sjukhus och andra vårdinrättningar.

Slutlig rösträkning
Vid den slutliga sammanräkningen, som görs av länsstyrelsen, fattas beslut om valresultatet. Då utses ledamöter och ersättare i kommun- och landstingsfullmäktige av länsstyrelsen. Vid riksdagsval och val till Europaparlamentet är det Valmyndigheten som utser ledamöter/företrädare och ersättare. Valmyndigheten framställer resultatet vid en landsomfattande folkomröstning.

Spärrar
Vallagen har regler om spärrar dels vid fördelningen av mandat mellan partierna dels för inval med hjälp av personröster. Partierna får delta i fördelningen av mandat mellan partier vid val till
• riksdagen, om de har fått minst 4 % av de godkända rösterna i hela landet. Ett parti, som fått färre röster men minst 12 % av godkända röster i en riksdagsvalkrets får delta i fördelningen av de fasta mandaten i den kretsen,
• Europaparlamentet, om de har fått minst 4 % av godkända röster i hela landet,
• landstingsfullmäktige, om de har fått minst 3 % av godkända röster i hela landstinget.
För att bli vald på personröster måste en kandidat få personröster som motsvarar i riksdagsvalet minst 8 procent av partiets röster i valkretsen, i övriga val minst 5 procent av partiets röster i valkretsen (dock minst 100 röster i landstingsfullmäktigval och minst 50 röster i kommunfullmäktigval).

Strykning av kandidatnamn
Det har ingen betydelse om väljaren på valsedeln har strukit över ett eller flera namn på kandidater, som han/hon inte vill se invalda. Vid rösträkningen bryr man sig inte om strykningar. Kandidaterna räknas som om strykningarna inte finns.

Svarsalternativ
Vid en folkomröstning ställs en fråga till folket som ska besvaras med att en röstsedel lämnas. Samtidigt med frågan har det bestämts vilka svarsalternativen är.

Säkerhet
Det är av stor betydelse att valen är fria och hemliga och att valsystemet är byggt med extra stora krav på säkerhet. Målet är att valen sker på ett säkert och trovärdigt sätt, som ger legitimitet åt dem och stärker demokratin.


Underkänd röst
Ett valkuvert underkänns om det innehåller mer än en valsedel, något annat än en valsedel eller är tomt. En valsedel underkänns om den saknar partibeteckning (blank) eller har mer än en partibeteckning. Vid en folkomröstning är blanka röstsedlar giltiga röster.

Utjämningsmandat
Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns både fasta mandat och utjämningsmandat. För att få proportionalitet fördelas utjämningsmandaten mellan partierna och valkretsarna i den slutliga rösträkningen.

Utlandsröst
En röst som tagits emot på svensk ambassad eller svenskt konsulat.

Utlandssvensk
En svensk medborgare, som inte är folkbokförd i Sverige. För att kunna tas med i röstlängd måste en utlandssvensk någon gång i sitt liv ha varit folkbokförd i Sverige.


Valbarhet
Att fylla kraven på att bli vald. I Sverige uppfyller den som har rösträtt också kraven för att kunna väljas in.
Valdistrikt
Varje kommun är indelad i geografiska röstningsområden, valdistrikt, där det finns en vallokal. I ett medelstort valdistrikt finns 1200-1800 personer med i röstlängden.

Valhemlighet
Rösten är hemlig och man kan inte tvingas att uppge vad man röstat på. Valet är också ordnat på ett sådant sätt att de som tar emot röster eller arbetar med valet inte kan ta reda på vilket parti man röstat på.

Valkrets
Valkrets är ett geografiskt område, som det utses ledamöter och ersättare för. Det finns tre typer av valkretsar: riksdagsvalkrets, landstingsvalkrets och kommunvalkrets. Mindre kommuner behöver inte vara indelade i kretsar. Vid val till Europaparlamentet är hela landet en valkrets.

Valkuvert
Det kuvert som valsedeln ska läggas in i när man röstar.

Vallagen
Den lag som bestämmer hur valet ska organiseras, vid vilka tidpunkter olika förberedelser ska ske och efter vilka regler rösterna ska räknas och bedömas. För landsomfattande folkomröstningar finns särskilda lagar.

Vallokal
Den lokal i varje valdistrikt, där röstmottagarna på valdagen tar emot röster från de väljare, som finns med i röstlängden för det valdistriktet.

Vallokalsundersökningar (exit polls)
I vissa i förväg utvalda vallokaler får väljarna när de kommer ut efter att ha röstat svara på en enkät om bl.a hur de röstat. Det är Sveriges Television, andra medier eller företag som sysslar med marknadsundersökningar som gör utfrågningarna och samlar in resultaten.

Valmyndigheten
Valmyndigheten är den statliga myndighet, som på central nivå planerar och samordnar val i hela landet.

Valnämnd
Valnämnden är den myndighet, som i varje kommun ansvarar för att valen kan hållas. Valnämnden fattar beslut om bl.a vallokaler och röstmottagare.

Valområde
Valområdet är det område som valet gäller. Vid val till riksdagen är valområdet hela riket, vid landstingsval är valområdet ett landsting och är det ett val till en kommun så är kommunen valområdet.

Valprövningsnämnden
Valresultat och andra beslut i valfrågor som fattas av länsstyrelserna eller Valmyndigheten kan överklagas till Valprövningsnämnden. Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden får inte vara riksdagsledamot.

Valskärm
En skärm som väljaren kan gå bakom för att kunna rösta utan att någon ser på.

Valurna
Den behållare, vanligtvis av trä, som valförrättarna stoppar ner valkuverten i.

Vittne
Vittne intygar att väljaren gjort i ordning rösten (en budröst eller en brevröst) av egen fri vilja.

Vårdinrättningar
Röstmottagning kan ordnas före valdagen och på valdagen på vissa sjukhus och andra vårdinrättningar t.ex ålderdomshem och servicehus.

Väljare
Den som röstar.

Ytterkuvert
För att rösta med brev eller bud behövs ett särskilt ytterkuvert.

Ångerröst
Den som röstat i förväg i en röstningslokal kan ändå rösta i sin vallokal på valdagen. Förtidsrösten blir då underkänd.

Öppettid
Normalt är vallokaler öppna från 08.00-20.00 Om ett valdistrikt inte har så många som är röstberättigade kan vallokalen vara stängd under en del av dagen.

Överklagande av val
Valresultaten kan överklagas till Valprövningsnämnden.



källa// "valtermer-val2006"

Vad är religionReligion

Det är mycket svårt att definiera själva termen "religion" som syftar på sammanhängande så kallades ”trossystem”.

Oftast kännetecknas av en tro på något verkligt med någon övernaturlig makt i form av en (monoteism)eller flera gudar (polyteism), som betraktas som heliga, som ger en uppfattning av världen och livsstil.
Ibland med en utvecklad morallärdom och med ceremonier, (traditioner) eller kanske ritualer.

Etymologiskt sätt har själva ordet sitt ursprung från latinets religio, "gudadyrkan", troligen i bemärkelse från "förpliktelse", "samvete", från religare, "binda fast", "förbinda (sig)", av ligare, "binda” eller "samla".

Tron på det övernaturliga är ett försök att förklara det människan inte kan begripa och besvara de frågor människan utifrån egna erfarenheter inte kan ge svar på.

Religionen är lika gammal som mänsklighetens historia och religiösa föremål är de äldsta som hittats.
Konkreta kunskaper om gamla religioner hänger samman med uppfinnandet av skrivandet i till exempel: Egypten där hieroglyferna berättar om religioner och om hur dessa utövades.

Föreställningarna om dessa religioner/gudar har bevarats litterärt i epos som Iliaden och konstnärligt i form av gravmålningar och statyer.


Copyright © 2007 - SO-blogg. RR