KristendomenKristendom är den religion som utgår från Jesus från Nasarets lära, liv, död och uppståndelse så som det återges i Nya Testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln.
Kristendomens anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/Kristus.

Kristen tro
Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus gav sitt liv och blev avrättad genom korsfästelse för människornas synders skull och att han uppstod från de döda på tredje dagen. Människorna har genom detta försoningsverk fått möjligheten till omvändelse och därmed förlåtelse och rening från synderna.
Genom Jesu uppståndelse från det döda har hoppet om ett evigt liv också blivit en central lärosats inom kristendomen. De olika kristna trosbekännelserna (t.ex. den apostoliska) tillkom för att ena (eller särskilja) kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en bra sammanfattning av gränserna för vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser.

Det centrala budskapet brukar illustreras med ett bibelställe, som kallas Lilla Bibeln (Joh. 3:16):

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Grundprinciperna i kristendomen
En enda Gud (monoteism)
Treenigheten, Gud är både Fadern, Sonen och den Helige Ande på samma gång, tre olika men på samma gång en.
Gud är omnipotent, allvetande och evig.
Jesus Kristus är Messias och både Gud och människa på samma gång.
Jesu födelse av en jungfru, människoblivande, uppståndelse, uppstigande till himmelen och återkomst.
Befrielsen från synd och död är endast möjlig genom Jesu person och handlingar. Speciellt genom att han offrade sitt liv genom korsfästelsen och hans uppståndelse, genom vilken människan är frälst och försonad med Gud.
Livet tar inte slut vid döden, utan människor kommer att få evigt liv.
Den sista dagen kommer Jesus att återkomma för att döma alla människor.
En något längre sammanfattning finns i artikeln klassisk kristendom.


Tidig historia
Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr Till en början betraktades kristendomen som en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig dock snabbt kring Medelhavet även bland icke-judar tack vare flitig mission, inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod församlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande judar. P.g.a förföljelser och krig lämnade många av dessa Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket, bl.a till Antiochia. Enligt Apostlagärningarna var det där som den nya trons bekännare började kallas för kristna. Den arameisktalande kristendomen tappade i betydelse, och Mindre Asien tillsammans med Syrien övertar rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spriddes västerut genom emigration och når snart rikets huvudstad Rom. Dit sänds även apostlarnas ledare Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop), vilket är grunden till dagens påveämbete.

På 90-talet e.Kr skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna.

Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologer, apologeterna, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knyter an till tidens filosofi och retorik. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika närbesläktade religioner. Bland dem fanns gnosticismen, markionismen och montanismen.

Även inom romarriket skedde en splittring, där östlig (grekisk) och västlig (latinsk) kristendom allt mer gled isär.
En tydlig schism år 1054 mellan biskopen i Rom (påven) och biskopen i Konstantinopel (den ekumeniske patriarken) ledde till att skillnaderna har permanentats i två olika kristna kyrkofamiljer: den Romersk-katolska kyrkan (och därur senare utbrutna kyrkor) samt de ortodoxa kyrkorna. Båda dessa har anspråk på att vara den mest ursprungliga och allmänneliga kyrkan, med direkt band från Jesu lärjungar och fornkyrkan.

I väst var det inte slut på striderna. Under 1500-talet protesterade munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev och därmed blev han upphov till reformationen. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod, en trend som fortsatt sedan dess. Som övergripande benämning på de kyrkor som uppstått i reformationens efterföljd brukar man använda ordet protestanter.

Bokstavstro (eller verbal inspiration) är när man tror på att varje ord i Bibeln är inspirerat av Gud till skillnad från att se Bibelns huvudbudskap som givet av Gud, men själva texten färgad av författaren och den dåtida kulturen. Båda perspektiv medger att Bibelns innehåll är givet av Gud och nedskrivet av felbara människor, men bokstavstroende menar att texten i sig är felfri.

Kortfakta om buddhism... JK*  • Buddhism grundades av en indisk prins vid namn Siddharta Gautama på 500 – talet f kr
• Buddha växte upp som hindu och betraktade sig som hindu i hela sitt liv
• Först långt efter hans död utvecklades hans lära till en ny, självständig religion.
• Enligt buddha finns det inga gudar som kan hjälpa och frälsa människan.
• Buddismen har omkring 300 miljoner anhängare framförallt i Sudost asien.
• Två stora inriktningar
o Sydbuddhism – hinayana och theravada – lilla vagnen, Laos, Burma, Vietnam,Kambodja, Sri Lanka och Thailand.
o Nordbuddhism – mahayana – Stora vagnen, Kina, Japan, Korea, Nepal och Tibet.

Mahayana – Stora vagnen (nordbudhism)
• Ryms många människor
• Alla människor kan nå nirivana
• Spridd i nordöstra Asien
• Buddas lära har blandas upp med mystiska riter och legender från de gamla religionerna i dessa länder.
• Buddha ses ofta som en GUD
• Människorna offrar till honom
• Nirivana ett lyckligt paradis
• Astrologi och tron på onda och goda andar viktigt.
Hinayana – Lilla vagnen (sydbuddhism)
• Endast munkar och nunnor kan nå nirivana
• De håller sig till den ”sanna” läran och försöker leva efter den.
• Sydostasien, thailand, Sri Lanka, Burma, Kambodja och Vietnam
Buddhismens budord
• Endast nunnor och munkar kan följa allt som Buddha lärde ut.
• Inte döda
• Inte stjäla
• Inte leva sexuellt lösaktigt
• Inte ljuga
• Inte använda berusningsmedel.
• Genom att följa budorden förbättrar man sin KARMA och kan därigenom skaffa sig en god återfödelse.


Buddismens grundtanke.
• Återfödelse
• Ingen GUD/Gudar
• Inget Kast system
• Alla människor lika mycket värda
• Har ingen trosbekännelse
http://vbv.se/buddhism_index.html

Buddhistiska visdomsord

• Den som besegrar sig själv är överlägsen den som besegrar tusen man i ett fältslag

• Lär detta av vattnen: högljutt plaskar bäcken , men oceanens djup är stilla.

• Läggandet åt sidan knölpåken och svärdet, med blygsel över råhet och full av barmhärtighet, lever den omvände medlidsam och god mot alla varelser som har liv.

DE TRE JUVELERNA
tiratana




BUDDHA DHAMMA SANGA
Buddha - Den Upplyste
Dhamma - Lagen om befrielsen som bringats i dagen, förverkligats och förkunnats av honom
Sanga - Församlingen av efterföljare som lever med dhamma
DE TRE TILLFLYKTERNA
tisarana
Buddham saranam gacchâmi
Dhammam saranam gacchâmi
Sangham saranam gacchâmi
Jag tar min tillflykt till Buddha
Jag tar min tillflykt till Dhamma
Jag tar min tillflykt till Sangha
Dutiampi Buddham saranam gacchâmi
Dutiampi Dhammam saranam gacchâmi
Dutiampi Sangham saranam gacchâmi
För andra gången; jag tar min tillflykt till Buddha
För andra gången; jag tar min tillflykt till Dhamma
För andra gången; jag tar min tillflykt till Sangha
Tatiampi Buddham saranam gacchâmi
Tatiampi Dhammam saranam gacchâmi
Tatiampi Sangham saranam gacchâmi
För tredje gången; jag tar min tillflykt till Buddha
För tredje gången; jag tar min tillflykt till Dhamma
För tredje gången; jag tar min tillflykt till Sangha

judendomenIfrån gossen i vassen till Faraos hov och sedan till en brinnande buske, där han fick kontakt med Gud ”...nu har israeliternas klagorop nått mig, och har själv sett hur egyptierna plågar och förtrycker dem. Så gå nu: jag sänder dig till Farao och du skall föra mitt folk, israeliterna, ut ur Egypten.”

Bearbetning
Fundera på dessa frågor...

• Religionen var väldigt viktig för människor på den här tiden, varför?
• Hur påverkades judendomen av det samhälle som fanns då?
• Hur kan enskilda människor påverka religion och hur påverkas vi av religion?


Arbetsgång

v.47 Upptakt 1 Judendomen (heliga skrifter, regler, synagogan)

v.48 Upptakt 2 (Läran) i boken s. 244-249
tema: Pesach, Sedermåltiden, Haggada, Torah, Synagogan, judiska högtider

v.49 Upptakt 3 i boken s. 64-87
tema: Abraham, Isak och Ismael, Jakob, Jahve stiger ned från Sinai berget, Kanaan erövras, David och Goljat, Israels profeter, gamla testamentet

v.50 Upptakt 4 prov/redovisning* (tisdag 12/12 v50)
Obs! prov ex publiceras den 09/12 v 49.


se även...

prov ex*

judendom

judendomen...

judiska helgdagar...

livscykeln...

Källa: RR
Copyright © 2006 - vrs-blogg

Judendomen provex

 1. Vad är en patriark?

2. Vilka tre patriarker finns i judendomen?

3. Varför bodde israeliterna i Egypten?

4. Vad hette landet dit Mose tänkte föra sitt folk?

5. Vad kallade David sitt rike? Varför?

6. Vad fanns på stentavlorna som Mose fick på berget Sinai?

7. Varför låg Mose i vassen?

8. Vad är förbundsarken?

9. Vad hände med Israel efter Salomos död?

10. Vad är en profet? Vilka var deras budskap?


eXtra*eXtra*eXtra*eXtra*eXtra*eXtra*eXtra*eX

.Vad gjorde David berömd?

.Varifrån kommer ordet Messias och vad betyder det?

.Hur gick det til när den berömda staden Jeriko erövrades? Vad gjorde israeliterna? Vad gjorde Gud?

.Vad kallas judarnas påsk? vilken händelse vill den påminna om?

. Vad betyder ordet Pesach och varför firas den högtiden?

. Vad är skillnader mellan en Synagoga och en Kyrka?
Max:
Ditt resultat:
Rättat av:



Källa: RR
Copyright © 2006 - vrs-blogg

JudendomenJudendomen är en av världens äldsta religioner, den har funnits så länge att det är svårt att säga när den startade, vem som ”uppfann” den och hur. Deras historia berättas i Gamla Testamentet, enligt det så leddes det hebreiska folket från slaveriet i Egypten till ett land som de fått av gud, Palestina (nuvarande Israel).


JUDENDOMEN SOM RELIGION

Judendomen är en monoteistisk religion. Det innebär att man tror att det bara finns en Gud. Han är allsmäktig och har skapat hela universum.

Den judiska Bibeln (=Gamla Testamentet) består av Torah (dvs de fem Moseböckerna), Profeterna och de övriga Heliga Skrifterna.
Torahn är den viktigaste bibeldelen för en jude. Den anses ha gudomligt ursprung. Enligt traditionen fick det judiska folket Torahn efter uttåget ur Egypten för cirka 3000 år sedan. Torahn föreskriver i första hand hur en jude ska leva, inte vad han ska tro.
Högläsning ur Torahn ingår som ett moment i den judiska gudstjänsten. Man läser ur en så kallad Torahrulle. Den är skriven på hebreiska på hopfogade ark av pergament.
Talmud är en kommentar till och en uttolkning av Torahn.
Det är ett omfångsrikt verk som tog nästan 1000 år att slutföra.

Förhållandet till kristendomen...

Kristendomens syn på Jesus som Frälsaren är dock helt oförenlig med judisk tro. Judarna väntar alltjämt på sin frälsare, på Messias.

En viktig skillnad är att judendomen är uppbyggd på den omedelbara kontakten mellan Gud och människan medan kristendomen har Jesus som medlare.

En annan skillnad är att judendomen ser människans uppgift bestå i att genom arbete och utveckling söka förverkliga Guds rike här på jorden, medan det av Jesus åtrådda riket "inte är av denna världen".


forts. följer...

Källa: RR
Copyright © 2006 - vrs-blogg

 Judendomreligionen räknas som en världsreligion och den äldsta kända monoteistiska religionen. Den kallas ibland för moderreligion till Kristendom och Islam. Den hebreiska Bibeln, Tanak, är också helig skrift för de kristna och en del av denna, Torah, kallas av dem Gamla Testamentet.
Judendom är en Abrahamitisk religion. Ordet används ofta i ekumeniska sammanhang. Ovannämnda religioner räknar själva sina traditioner som härstammande från patriarken Abraham som förekommer i alla tre religionernas heliga skrifter.

Idag finns ungefär 16 miljoner judar spridda över världen. I Sverige beräknas till ca 17 000. Den viktigaste delen av de heliga skrifterna är Torah, lagen. Torah är samma sak som Moseböckerna i kristendomens gamla testamente.
Bland andra viktiga skrifter, hittar man Talmud och Haggada.

Grundprinciper...

• En enda gud (monoteism).
• Bara dyrka en gud, och inte avbilda hans gestalt eller uttala hans namn.
• Gud är omnipotent, allvetande och evig.
• Gud är icke-fysisk, ständig och alltid närvarande.
• Gud kan gripa in i historien och gör sin vilja känd genom den.
• Judarna är ett utvalt folk med uppgift att följa Guds lära.
• Själen är ren vid födseln och människan har fri vilja och en tendens att göra gott (yetzer hatov) Shema och en tendens att göra ont (yetzer hara).
• Människor kan reparera sina synder genom böner, ånger och välgörenhet.

Några högtider:

Pesach, den judiska påsken, det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.
Det hebreiska ordet pesach betyder "passera förbi". Det syftar på när Gud meddelar Moses att han kommer att döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem, men passera förbi de dörrar som insmorts med blod från ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde därmed de judiska gossebarnen överleva.

Shavuot, firas 7 veckor efter pesach och varar under två dagar. Firas till minnet av den dagen då Israels folk fick Torahn av Gud vid berget Sinai.

Sukkot, familjerna bygger hyddor med tak bestående av löv under bar himmel för att fira och minnas israeliternas ökenvandring ur Egypten till landet Israel.

Shabbat, den judiska vilodagen. Shabbat firas varje vecka, från solnedgången fredag kväll tills lördag kväll, för att ge möjlighet till att begrunda världens skapelse. Shabbat är mycket viktigt inom den judiska religionen.

Jom Kippur, den judiska försoningsdagen genom att fasta, be, samlas till gudstjänster och be sina medmänniskor om förlåtelse. Man lovar att försöka bli en bättre människa och att försöka leva som Gud har tänkt att människan bör leva.



Källa: RR
Copyright © 2006 - vrs-blogg

Islam Islam (på arabiska: al-islam "underkastelse") är den abrahamitiska religion som räknar Muhammed som den sista i en lång rad av profeter och Koranen som sin heliga skrift. En som bekänner sig till islam kallas muslim.
Islam är idag världens näst största religion.
Läran
Allah i enkel arabisk kalligrafi.Den viktigaste läropunkten är monoteismen, att Gud (Allah på arabiska) är en och att han ska dyrkas ensam, utan mellanhänder. Gud är världens skapare, dess försörjare, som människorna ska följa. Gud är helt suverän, olik sin skapelse på alla sätt (könlös, har inga barn, liknar inte människorna alls). Människan är Guds ställföreträdare på jorden och ska som skapad varelse tjäna Gud som hans förvaltare. Muslimer tror att en slutgiltig bedömning av människors handlingar kommer att ske en dag, men att vetskapen om när denna dag infaller endast ligger hos Gud.
När den slutgiltiga bedömningen infaller kommer alla människor som har levt, lever samt ska leva att bedömas utefter om deras handlingar följer Guds väg. Beroende på hur en människa levt sitt liv kommer denne antingen till himlen eller helvetet. Men eftersom Gud är nådig så kan även den som felat få komma till himlen så länge människan har följt de mest grundläggande muslimska reglerna, det vill säga att be endast till Gud utan någonting vid hans sida.

Grundprinciperna i Islam
Monoteism: Gud (Allah på arabiska) är en och den enda som är värd dyrkan.
Allah är omnipotent, allvetande och evig.
Det finns flera profeter som har sänts till människorna av Allah och den främsta och slutgiltiga av dessa profeter är Muhammed.
Koranen är given oförvanskad från Allah till Muhammed. Andra skrifter sändes till tidigare profeter, men människor har över tiden förvanskat dessa.
Gamla och Nya Testamentet är skrifter som muslimer tror sändes av Gud till Musa (Moses), Daud (David) och Isa (Jesus). Dessa kom dock att ändras av människor, men delar av det ursprungliga budskapet finns kvar.
Qadar, ödet, är också en trosprincip. Tron på Qadar innebär att allting som sker, sker med Allahs tillåtelse och vilja och att Han i förväg känner till allting. Detta bör dock inte tolkas så att människor inte skulle ha en fri vilja.
Det finns ett liv efter döden där man antingen hamnar i paradiset eller helvetet, beroende på ens handlingar i jordelivet.

Muhammed betraktas som Guds sista profet och Guds lag är med Honom slutgiltigt uppenbarad. Muhammed är en vanlig människa, men utvald av Gud. Tidigare profeter är bland annat Nuh (Noa), Ibrahim (Abraham), Musa (Mose) och Isa (Jesus) och alla anses vara muslimer (det vill säga "de som underkastar sig Gud", vilket ordet muslim betyder). Deras uppenbarelser anses ha blivit förvrängda eller förlorade över tid, vilket resulterade i, vad muslimer ser som, förvrängning av den ursprungliga monoteismen som profeterna förkunnat (då till exempel Jesus upphöjdes till Guds son och en del av en treenig Gud) och det var därför som Gud sände en ny profet, Muhammed, som skulle ta emot en uppenbarelse och predika monoteism. Detta skedde bland annat genom att han tog emot Koranen (som betyder recitation och anses vara Guds ord), vilken givits Muhammed av Gud genom ärkeängeln Jibril (Gabriel) när Muhammed var cirka 40 år. Dessa uppenbarelser kom i korta sekvenser under en lång period. Muhammeds familj och släkt anses vara de första som följde Guds ord.
Det dröjde dock till efter Muhammeds död innan Koranen kom till i bokform, eftersom Muhammed var analfabet, som levde i en kultur där det främst fanns en muntlig tradition. Dessförinnan hade Guds ord spridits med hjälp av memorisering av verserna, som sedan spreds från person till person och genom att det skrivits ned på djurskinn, palmer, ben från döda djur etc.

Historia
Enligt den islamska läran blev Muhammed omkring år 610 förvissad i en vision av ärkeängeln Jibril (Gabriel) om att bli profet. Han fick i uppdrag att framföra en uppenbarelse från Gud. Det var ett budskap om en monoteistisk gudstro och en religionsutövning som mycket liknar den i kristendomen och i judendomen.

Han verkade i ett tjugotal år som profet. Det första decenniet var i Mekka, där han förde fram sitt budskap för sin egen stam, Quraysh. Hans budskap gick ut på att folket bör erkänna Gud som sin skapare, som ska dyrkas ensam och som man ska underkasta sig. Polyteismen kritiserades hårt. Muhammed varnade för Domedagen där Gud skulle döma varje människas gärningar och straffa med helvetets straff, eller belönda med paradisets belöning i enlighet med varje människas gärningar.

Muhammed mötte motstånd i det polyteistiska Mekka, framförallt från de rika. Han var därför tvungen att tillsammans med sina anhängare flytta till Yathrib (Medina), där de var mer intresserade av hans budskap. Flykten skedde år 622 och kallas hijra, "emigrationen", vilket är utgångspunkten för den islamiska tideräkningen.

De olika stammarna i Yathrib var i strid med varandra, och eftersom Muhammed inte var medlem i någon av stammarna fick han bli skiljedomare och ledare. Dessutom var han i konflikt med sin egen stam, Quraysh, och kunde därför inte betraktas som agent för de ledande i Mekka.

Efter hand, och under strider med Mekka och deras allierade, fick Muhammed inflytande över de omgivande arabstammarna. De tre judiska stammarna i Yathrib accepterade generellt inte Muhammed som profet, och det ledde till att islam mer och mer betraktades som en egen religion. Man hade däremot en överenskommelse om att leva tillsammans i tolerans och fred där var och en fick behålla sin religion. Relationen med de judiska stammarna, som inte var bra från början, förvärrades över tid. Den nådde sin kulmen då Quraysh, tillsammans med andra arabiska stammar, planerade att utplåna muslimerna. Judarna ombads av muslimerna att uppfylla sin del av avtalet med muslimerna och försvara Medina, men anslöt sig till polyteisterna och bröt därmed, för andra gången, mot överenskommelsen. Muslimer fördrev eller utplånade dem (genom att avrätta dom stridande judiska männen) efter denna händelse. Striderna mellan muslimerna och Quraysh ledde till slut till att Muhammed vann och kunde inta Mekka och ta över helgedomen Kaba som rensades från gudabilder från den tidigare kulten.

Yathrib döptes nu om till Madina an -Nabi, "Profetens stad" eller al-Madina al-munawwara, "Det strålande Medina". Där fick nu religionen en annan funktion, den blev samhällsordningen. Religionen påverkade även den politiska makten och lagstiftningen. Detta har påverkat islam på många sätt och i dag finns det många islamiska länder där de tillämpar Koranens uppenbarelse och profetens sunna (föredöme, sed) vid lagstiftning och styre av landet.

Som statsman visade sig Muhammed vara klok, förutseende, och mycket framgångsrik. Han hade förmågan att vänta, att bortse från tillfälliga nederlag, för att istället inrikta sig på långsiktiga mål. Ett exempel är när han slöt en till synes förödmjukande fred år 628 vid al-Hudaybiya, trots kritik och hårt motstånd från vänner och följeslagare som tyckte att han svek. Freden visade sig emellertid ha gynnsam effekt på kontakterna med de andra stammarna i området. Han kunde sluta en rad nya allianser, få större styrka och inta viktiga städer.

Innan sin död kunde Muhammed uppleva att praktiskt taget hela arabiska halvön erkänt honom som ledare. De tidigare stridande och splittrade beduinstammarna hade slutit sig samman genom islam.

Samtidigt som det fattiga Arabien enats hade slutfasen inträtt i striderna mellan den tidens två stormakter, det östromerska (bysantinska) kejsardömet och det sassanidiska persiska imperiet. De båda stormakterna hade bekämpat varandra tills nästan alla resurserna hade tömts, både militärt och ekonomiskt. De kunde inte bjuda effektivt motstånd mot araberna som nu överraskande dök upp på scenen. Befolkningen i Östrom och Persiens provinser och kolonier var krigs- och skattetrötta så de såg de erövrande araberna som befriare.

Efter Muhammed
När Muhammed dog år 632 rådde det oenighet om vem som skulle ersätta honom som ledare eftersom han inte hade några söner. Några ansåg att den nya ledaren borde vara från Muhammeds familj och hans närmaste manliga släkting var kusinen och svärsonen Ali. Gruppen som ansåg detta kallades därför Shicat Ali , "Alis grupp". Men under Muhammeds sista sjukdom hade han utsett sin svärfar Abu Bakr till ledare för den offentliga bönen när han själv inte längre kunde, och därför erkändes han av Medina-samhället som ställföreträdare, kalif, för Muhammed även i politiskt avseende.

Redan 634 dog Abu Bakr och som ställföreträdare efter honom utsågs Umar ibn al-Khattab, en av Muhammeds tidigare efterföljare. Under hans tid som kalif (634-644) sker den första stora expansionen av det nya väldet. Det är också Umar som anses ha skapat den nya statens grundläggande administration och organisation.

Umar mördas år 644 och efterträds av Uthman (644-656), en annan av Muhammeds tidigare efterföljare. I och med att Uthman tog över återgick makten till den gamla aristokratin i Mekka. Uthman var medlem i den umayyadiska familjen, en av de ledande i det gamla Mekka. Han ansågs ha gynnat sina egna släktingar vid val av viktiga poster. Kritiken kom till stor del från Muhammeds kusin Ali, och när Uthman föll offer för ett attentat 656 utsågs Ali till ny kalif. Alla accepterade inte Ali och i Mekka utbröt ett uppror, i vilket till och med Muhammeds fru Aisha, Abu Bakrs dotter deltog. Upproret kvävdes men Ali flyttade sitt högkvarter till Kufa i Irak. Uthmans släkting Muawiya var guvernör i Damaskus. Som ledare för den umayyadiska familjen krävde han hämnd för mordet på Uthman. Det blev krig mellan Muawiya och Ali, med slaget vid Siffin år 657. Ali gick med på att lösa tvisten med skiljedom men det gick honom emot och en del av hans anhängare lämnade honom och vände sig emot honom (kharijiterna). Han retirerade till Siffin där han mördades av en kharijit år 661.

Alis död innebar att Muawiyas maktställning stod fast. Den shiitiska gruppens imam, Alis son Hasan, accepterade att dra sig tillbaka, och levde resten av sitt liv i Medina. Nu blev Damaskus rikets huvudstad, och den umayyadiska familjen innehade kalifatet i närmare ett århundrade. Expansionen fortsatte och statens administration fick fasta former.

Man var från statsledningens sida inte särskilt angelägna om att de erövrade provinserna skulle anta islam. Anhängare av de religioner som uttryckligen tilläts i Koranen (kristendomen och judendomen) behöll sina religioner och hade ett visst självstyre under sina religiösa ledare. De betalade då en särskild skatt (dijzya) till kalifen. Denna särbehandling av andra religioner kallas millet-systemet och existerar fortfarande i vissa länder.

När Muawiyas dog år 680 tog hans son Yazid över. Nästan samtidigt dog Hasan och hans efterträdare som shiitisk ledare blev hans yngre bror (och alltså Alis och Fatimas yngre son) Husayn.
Husayn ville att shiiterna skulle få tillbaka makten så han begav sig till Irak, där han väntade sig få stöd i Kufa. Det visade sig att han hade fel. Han och hans anhängare omringades av provinsguvernörens soldater vid orten Kabala (Kerbela), och de flesta av dem dog ("de 72 martyrerna"). Detta ägde rum den tionde i månaden Muharram (den första månaden i hidja-året). Dagen kallas Ashura och är en stor sorgehögtid inom shiitiska islam.

Husayns uppror slogs alltså ner. Under umayyadisk tid fortsatte riket att utvidgas. Hela Nordafrika erövrades, och år 711 gick man över sundet till Pyreneiska halvön och nådde ända upp till Frankrike (Slaget vid Poitiers år 732). I öster gick man in i Centralasien och Indien. Men missnöjet med det umayyadiska väldet växte.
Umayyaderna gynnade de arabiska muslimerna på bekostnad av de icke-arabiska muslimerna. Kritikerna menade att riket hade blivit ett kungadöme (mulk), vilket var främmande för islam. Det blev väpnat uppror, främst från shiitisk sida. Detta ledde dock inte till att shiiterna tog makten igen, utan en annan grupp utnyttjade upproret för att ta makten: ättlingar till profetens farbror al Abbas, abbasiderna. Maktskiftet var klart år 750, och den umayyadiska familjen utplånades, förutom en av prinsarna. Han flydde till Spanien och blev stamfader till den umayyadiska familjen där, som så småningom blev innehavare av ett kalifat i Córdoba.

En kulturell blomstringstid följde. Shariarätten, den islamitiska lagen, utvecklades. Skolor, sjukhus och bibliotek upprättades. Antikens filosofi, matematik och medicin utvecklades och fördes vidare till det icke muslimska Europa. Filosofin, framför allt Ibn Rushd (Averroes) texter kom att spela en stor roll för Europa ända in på 1600- och 1700-talet. På matematiska områden kan fortfarande inflytande från den muslimska världen ses tydligt då man använder arabiska siffror och decimalkommat och räknar med algebra.

Men både det umayyadiska kalifatet i Spanien och det abbasiska med centrum i Bagdad försvann så småningom. I Spanien ägde "reconquista" rum, den kristna återerövringen norrifrån. Det sista muslimska fästet i Spanien föll år 1492.

Islamisk tideräkning
Den islamiska tideräkningen börjar med den dag (den 16:e juli 622 e.Kr.) då profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina. Nyårsdagen infaller den första dagen i månaden Muharram. Fredagen är muslimsk helgdag och torsdag – fredag är veckohelg.

För angivande av årets dagar och månader används månkalendern som islamisk kalender i enlighet med Koranen. I vissa islamiska länder används den gregorianska kalendern parallellt med den muslimska kalendern för att få sin tideräkning i överensstämmelse med den övriga världens.

Hinduism kortfakta * JK Ordet Hindu betyder egentligen indier.

Hinduism är världens tredje största religion efter kristendom och islam

Det finns ca 800 miljoner hinduer i världen och de finns i alla världsdelar, dock framförallt i Indien. Antalet ökar ständigt tack vare den befolkningsökning som sker i Indien

Har flera olika gudar. Allt från 1 till 330 miljoner gudar dyrkas.

80 % av hinduerna är vaishnaviter, d.v.s dyrkare av guden Vishnu

I Sverige finns ca 6000 hinduer

Religionen har till skillnad mot kristendom och Islam ingen grundare.

Styrs inte centralt av en ”kyrka/organisation/sekt som islam, kristendom och judendom”.

Växte fram för mer än 3000 år sedan, men har förändrats under tidens gång

Har ingen lära eller trosbekännelse (jämför islam kristendom och judendom)

Har flera olika religiösa skrifter. Vedaskrifterna är dock den viktigaste

Ingen exakt tro utan det varierar i olika delar av landet

Hinduismen genomsyrar hela det indiska livet i film, litteratur, sång och dans

Religionen styr de flesta hinduers liv både helg som vardag.

Vad är hinduism?
I en dom i Indiens högsta domstol 1966 definierades hinduism på följande sätt:
1. Accepterande av Vedaskrifterna som högsta religiösa och filosofiska auktoritet.

2. Tolerans för andra trosriktningar med hänsyn till att sanningen är mångfacetterad.

3. Accepterande av ett cykliskt världsförlopp med återfödelse.

4. Erkännande av att frälsning kan nås på många sätt
5. Ett erkännande av att en hindu kan tillbe många gudar, eller ingen gud alls.

6. I motsats till andra religioner och trosriktningar är inte hinduismen fast förbunden med någon särskild filosofisk åskådning

Hinduismens historik
När hur och var hinduismen grundades finns inga bevis för. Man vet dock att den har utövats aktivt i mer än 300 år och då framförallt i Indien och Sydostasien.

Grunden till kastväsendet lades för fleratusen år sedan då ett krigarfolk från norra Asien in i dagens indien. För att särskilja Härskare och undersåte delade de in landets befolkning i olika kast,” Varnas”. Arierna som erövrarna kallades var ljusare i sin hudfärg än urinvånarna i draviderna. Dock var deras religioner snarlika och ur det växte hinduismen fram.

Att ha en samhällsordning som utgår från skapelseberättelsen är en klar fördel när man skall förklara varför vissa har de rättigheter och privilegier som de har.

Det är ju från gud bestämt vilket kast man tillhör...

Kastväsendet
Indoeuropéerna kom som erövrare och som ett resultat av deras erövring uppstod på 1000-talet före vår tideräkning kastväsendet.
Erövrarna placerade sig själva i de tre översta kasten. Detta kastväsende innebar en mycket fast social skiktning
Kastväsendet avskaffades officiellt 1950 men påverkar fortfarande det indiska samhället. Diskriminering p.g.a sin kast tillhörighet är förbjudet i indisk lag.

Huvudkasten (varnas) är:
Präster, Brahmaner vitt

Krigare/ämbetsmän, Kshatrya rött

Näringsidkare, Vaisha gult

Hantverkare, Shudra svart

Dessutom finns de kastlösa Harijans


Varje kast har sina bestämda yrken.
prästkastet präster, religionslärare, övriga lärare, skådespelare, kockar, likbärare m.m

krigarkastet militärer, poliser, järnvägsmän m.m

näringsidkare köpmän, åkerbrukare, herdar och vissa hantverkare m.m

Tjänare:
bättre tjänare: vävare, krukmakare, smeder och snickare

sämre tjänare: tvättare, fiskare och skomakare

kastlösa sopare, garvare och trumslagare (sysslar med kohud), tjuvar och barbarer (t. ex. kristna och muslimer)


Symboler
Den färgade prick som hinduer, särskilt kvinnor, har i pannan kallas tilaka, bottu, bindiya, kumkum eller bindi.
Pricken är en symbol för fromhet och signalerar att personen ifråga är hindu. Pricken symboliserar också det tredje ögat, det öga som ser inåt, mot Gud.
Idag är det mindre vanligt att män har denna prick.
Tidigare har ogifta kvinnor haft en svart prick, medan gifta kvinnor hade en röd prick

Litteratur och skrifter
Veda skriften - viktigast

Mahabharata

Ramayana
Skrivna på sanskrift

Hur ska man leva?
Allt liv är heligt

En äkta troende hindu äter inte kött

De är alltså vegetarianer

Vem är hindu?
Inte en religion utan flera
”Hindu är den som är född i ett kast, tror på själavandring och försöker följa Vedaböckernas anvisningar.


Vad bör en hindu göra
Offra till gudarna
Delta i religiösa fester och riter
Lyda föräldrar
Visa vördnad för ålderdom och visdom
Vara hjälpsam och solidarisk mot andra inom samma familj och kast

Vad bör en hindu inte göra
Äta kött
Dricka alkohol
Ljuga
Stjäla
Skada eller döda något levande väsen


Dharma
Dharma är den moraliska lagen som styr en hindus handlande.
Dharma är mycket viktig och om man inte följer dharma blir det svårt att nå moksha.
Dharma är mycket viktig och om man inte följer dharma blir det svårt att nå moksha.
Dharma finns i textsamlingen Dharmashastra som skrevs tusen år före Kristus
Dharma finns även i Buddhismen men där betyder den andra saker.

Dharma finns även i Buddhismen men där betyder den andra saker.
i mitten av våran värld reser sig ett berg, Meru och runt det berget finns kontinenter och hav.
Jorden är formad som en skiva, under och över den finns himlar (svarga) och undejordiska strafforter (naraka) i både himlarna och helvetet (naraka betyder helvete) bor levande varelser
I himlarna bor gudar,naturandar, djur och människor.
I helvetet finns olika sorters demoner.
I svarga och naraka vistas man en kort tid innan man återföds på nytt. Där får man frukten av sina gärningar.

Meningen med livet:
Världssjälen – Brahman – andlig kraft som genomsyrar ALLT i universum.
Atman – människans själ är en del av brahman.
Atman fången i människokroppen.
Hindun vill bli fri från människokroppen och bli ett med brahman.
Moksha – brefrielse av själen från kroppen.
Att slippa återfödas målet och meningen med livet för varje rättroende hindu


Vägen till moksha
Finns inga bestämda svar hur man når dit
Yoga – förening med GUD
Janism
Bhakti- känslans väg
Vishetens väg
Goda gärningars väg
Försakelsens väg
Nirivana – största en människa kan uppleva eftersom man då förenas med Världssjälen och slipper återfödas.

Janismen:
Variant av hinduism
En jainist tror inte på några gudar som styr människornas liv.
att leva hederligt, kärleksfullt och respektera allt som lever
Den värsta synden är att döda eller skada något levande
Icke våld – Ahisma
Bär duk för munnen så de inte råkar svälja någon insekt.
Digambaras och shvetambaras
Digambaras bör inga kläder. ”Luftklädda”
5 miljoner indier tillhör dem


Bhakti- känslans väg
Krishna, Vishnu, Kali eller Shiva brukar vara föremålet för den dyrkan som Bhakti-utövarna utför.
De sjunger lovsånger, upprepar Gudens namn och visar sin hängivenhet på olika sätt
Har ett personligt förhållande till den gud de tillber.
Är praktiskt taget monoteistiska i sin tro – tror endast på en GUD


Vishetens väg
Mycket svår
Man måste kämpa för att lära sig saker
Okunnigheten är det enda hindret för att nå befrielse.
Läsa heliga skrifter och meditera för att nå insikt och förening med atman
Till för de lärda – kallas Guru
Gurus med många anhängare


Goda gärningars väg
inte stjäla , ljuga eller skada någon.
ahimsa, ickevåldet
vara kärleksfull mot sina medmänniskor och hjälpa dem som behöver hjälp.
Allt våld anses varar ett brott mot den gudomliga viljan

Försakelsens väg
Kallas också askesens väg
innebär att man väljer ett liv i största möjliga enkelhet och fattigdom
samband mellan kropp och själ
Kroppen försvårar för själen men genom kroppsliga uppoffringar och övningar kan själen befrias
svälter sig och häller aska i håret, de låter bli att tvätta sig och plågar sin kropp på olika sätt
T.ex hänga upp sig på krokar eller stirra in i solen tills de blir blinda.

Därför är kon helig
Renhållning
Mjölk
Smör
Bränsle
Byggmaterial
Dragdjur


Sikhism
Grundad för 500 år sedan av Guru Nanak
Sikhismen var en reaktion mot islam och hinduism, vilka Guru Nanak ansåg bestod av tomma ritualer.
Sikhismen vände sig också mot hinduismens kastsystem.

Sikhismens grundtanke
Guru Nanak betonade allas lika värde och Guds absoluta överhöghet och enhet.
Sikerna anser att alla är lika välkomna, alla möts med lika respekt oavsett om man är troende eller inte troende, sikh eller inte sikh, muslim eller hindu, alla blir respekterade lika mycket.
De anser följande:
Om man är muslim så ska man bli en bra muslim. Om man är hindu så ska man bli en bra hindu. Om man är kristen så ska man bli en riktig kristen.

Sikhism
I världen finns i dag ca 20 miljoner sikher.
De återfinns framför allt i delstaten Punjab i Indien.
I Sverige bor omkring ettusen sikher.
De sikhiska männen känns igen på att de har långt skägg och bär turban över det långa håret.
Stålkam
Dolk/svärd för klippning av håret

se även...
Hinduismen Målbeskrivning*


JK
Copyright © 2006 - SO-blogg