Kristendomen ABC Kristendomen utgår från tron på Jesus från Nasarets lära, liv, död och uppståndelse så som det återges i Nya Testamentet, andra delen av kristendomens heliga skrift Bibeln. För kristendomens anhängare anser att Jesus är den utlovade Messias/Kristus. Kristendomen är också en sk. abrahamitisk religion.

Kristen tro
Kärnan i den kristna tron är att Jesus Kristus gav sitt liv och blev avrättad genom korsfästelse för människornas synders skull och att han uppstod från de döda på tredje dagen. Människorna har genom detta försoningsverk fått möjligheten till omvändelse och därmed förlåtelse och rening från sina synder. Genom Jesu uppståndelse från de döda har hoppet om ett evigt liv också blivit en central lärosats inom kristendomen.

Trosbekännelserna tillkom för att ena kyrkans syn på vad kristen tro är och fungerar därför som en god sammanfattning av gränserna för vad som ingått i begreppet kristen tro vid olika tidpunkter och platser.


Grundprinciperna
• Monoteism
• Treenigheten, Gud är både Fadern, Sonen och den Helige Ande på samma gång.
• Gud är omnipotent.
• Jesus Kristus är Messias.
• Jesu födelse av en jungfru, människoblivande, uppståndelse, uppstigande och återkomst.
• Befrielsen från synd och död är endast möjlig genom Jesu person och handlingar. Speciellt genom att han offrade sitt liv genom korsfästelsen och hans uppståndelse, genom vilken människan är frälst och försonad med Gud.
• Evigt liv.
• Den sista dagen kommer Jesus att återkomma för att döma människorna till antingen "evigt liv" eller "till helvetet".
• Den frälsning från synd och död, som Jesus alltså på detta sätt vunnit, kommer enligt traditionellt synsätt inte alla till del automatiskt, utan måste tillägnas den enskilde. Här står tron i centrum: Genom att lita på Jesus och på att han vill och kan rädda, får man del av frälsningen.

Romersk-katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och Lutherdomen ser även sakramenten som en kanal för Guds nåd. Romersk-katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan betonar också de goda gärningarnas betydelse. Karismatiska rörelser betonar ofta att en inre andlig upplevelse äger rum när frälsningen tas emot i tro.

Historia
Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet e.Kr Till en början betraktades kristendomen som en liten gren inom judendomen. Den nya tron spred sig dock snabbt kring Medelhavet även bland icke-judar tack vare flitig mission, inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod urförsamlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande judar.
Den heliga gravens kyrka i Jerusalem finns skriftligt omnämnd på 300-talet, men det var då en väl etablerad tradition att anse att detta var platsen för Jesu grav. Den första biskopen över församlingen där var aposteln Jakob.
På grund av förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket, bland annat till Antiochia, där patriarken sedan dess räknar apostolisk succession från Petrus som skall ha fört kristendomen till staden.
Enligt Apostlagärningarna var det där som den nya trons bekännare började kallas för kristna (efter Kristus).

Mindre Asien övertog snart tillsammans med Syrien rollen som kristendomens kärnområden. Kristendomen spriddes västerut och nådde snart rikets huvudstad Rom. Dit sändes även Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop), vilket är grunden till dagens påveämbete.
Aposteln Markus begav sig enligt traditionen till Alexandria, och grundade den Koptiska kyrkan. Andreas skall ha kristnat Konstantinopel och predikat längs Svarta havet. Tomas skall ha grundat de Tomaskristnas kyrka i Indien. Judas Taddeus förde kristendomen till Armenien ,vars urförsamling ligger till grund för Armeniska apostoliska kyrkan.

På 90-talet e.Kr skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom.
De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlas med den tolerans som var bruklig mot judarna.

Under 100-talet byggdes organisationen ut, och varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologer, försökte försvara kyrkans tro mot förföljelser och knöt an till tidens filosofi. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade sk. närbesläktade religioner.

Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt. De svåraste förföljelserna inföll under kejsarna Decius och Diocletianus. Under kejsar Konstantin den store (300-tal) förändrades situationen för de kristna i Romerska riket som fick religionsfrihet och ökat inflytande.

År 325 samlades biskopar från hela riket till det första kyrkomötet i staden Nicaea. Därmed var grunden lagd för en rikskyrka. På 380-talet blev kristendomen statsreligion där, och omkring år 400 var riket kristnat.
Sedan 300-talet var kristendomen statsreligion i Armenien och Etiopien. Kolonierna i Nordafrika kristnades norrifrån av romarna, om vilket basilikan i Cuicul från 411 vittnar, men många av dessa koloniförsamlingar konverterade senare till islam.
Under slutet av 700-talet bröts det sista organiserade motståndet i de germanska rikena ner av Karl den store. Skandinavien övergick till kristendomen från 900-talet och framåt.

Uppdelning
Den organiserade kristendomen är uppdelad på en mängd olika kyrkor och trossamfund. Under de kristologiska striderna på 400-talet bröt flera kyrkor med majoritetslinjen. Dessa finns kvar än idag och brukar kallas orientaliska kyrkor.
Även inom romarriket skedde en splittring, där östlig (grekisk) och västlig (latinsk) kristendom allt mer gled isär. En tydlig schism år 1054 mellan biskopen i Rom (påven) och biskopen i Konstantinopel ledde till att skillnaderna har permanentats i två olika kristna kyrkofamiljer: den Romersk-katolska kyrkan och samt de Ortodoxa kyrkorna.
Båda kyrkor gör anspråk på att vara den mest ursprungliga kyrkan, med direkta band till Jesu lärjungar och fornkyrkan.
I väst var det inte slut på striderna. Under 1500-talets första hälft protesterade den tyske munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev, och därmed inleddes reformationen. Några teologer, bland dem Johan Calvin ansåg att Luther inte gick tillräckligt långt och drev reformationen i än mer radikal riktning. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod. Som övergripande benämning på de kyrkor som uppstått i reformationens efterföljd brukar man använda ordet protestanter. Skillnaderna mellan de olika protestantiska samfunden kan vara mycket stora i specifika frågor.

Bibelsyn
Bokstavstro är när man tror på att varje ord i Bibeln är inspirerat av Gud till skillnad från att se Bibelns huvudbudskap. Båda perspektiven medger att Bibelns innehåll är givet av Gud och nedskrivet av felbara människor, men bokstavstroende menar att texten i sig är felfri.

Högtider
De viktigaste högtiderna är ju förstås:
Jul - firas till åminnelse av Jesus födelse
Påsk - firas för att minnas Jesus död, långfredagen och uppståndelse, påskdagen
Pingst - firas för att minnas den första gång då lärjungarna fick del av den Heliga Anden, vilket ledde fram till Kyrkans födelse.
Andra viktiga högtider är Kristi himmelsfärdsdag och Alla helgons dag. Dessutom firas varje söndag, Herrens dag, till åminnelse av Jesus uppståndelse.

Flera av de kristna högtiderna firas även inom judendomen men med annat innehåll. T.ex påsken, pesach, firas till påminnelse av uttåget ur Egypten.

Släktskapsträd för kristna riktningar
Kyrkliga samfund kan indelas efter deras kultur och tradition, och en distinktion uppställs då mellan västlig kristendom och östlig kristendom, vilkas brytning blev fullständig året 1054.

se även...

Ortodoxa kyrkan

Protestantiska kyrkan

vad är en religion?


en resa i Kristendomen...

Copyright © 2007 - SO-blogg. RR

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar du allt som vi har prublicerat inom SO- BLOGGEN sedan 1 juni 2006!   för Lärare fungerar så att ni kan direkt använda länkarna till din aktuella SO - Bloggen eller om du önskar kan du naturligtvist använda materialet till samtliga e - lek...

first robo league

    s. hur många ledamöter finns det i Riksdagen? å. vilka uppgifter har politikerna som sitter i ett utskott?   s. vad är en proposition? t. vad är en motion? y. vad betyder votering? r varför har Riksdagen 349 ledamöter? s. vilka är Riksdagens tre...

Sveriges riksdag och demokratin Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor ...

    År 7 HT                                   År 7 VT   Karta (ge)                                Antikens Grekland (hi/re) Jordens yta (ge)                        Romarriket (hi) Förhistoria/Flodkulturerna (hi/re)           Kristendomen (re) Judendo...