Indus Shindu Indus (på sanskrit Sindhu) är den viktigaste floden i Pakistan och en av de tre största floderna på Indiska halvön.
Dess källa ligger i Tibet, på norra sidan av Kailasberget, omkring 6 000 meter över havet, och dess utflöde vid Arabiska sjön i Indiska oceanen ligger omkring 3 200 km från källan.
Avrinningsområdet är 960 000 km² stort.

Under namnet Singh-gi-tschu har floden först en nordvästlig riktning, upptar bifloden Gartang och strömmar in på Kashmirs område.
Nedanför Leh (3 430 meter över havet) mottar den Zanskar (från vänster) och bryter nära Skardo fram genom Himalayas västra kedjor. Därefter vänder den sig mot sydväst samt upptar från höger Gilgit och, vid Attock, 320 meter över havet, Kabulfloden, vilken har ungefär samma vattenmassa som Indus.

Indus-Sarasvati är benämningen på den forntida högkultur som uppstod i området runt floden Indus omkring 2600 f.Kr

Benämningen Indus-Sarasvati utgår från den allmänt vedertagna uppfattningen att Harappa och Mohenjo-Daro vid Indus var civilisationer skilda från den civilisation som uppkom vid floden Sarasvati.
Civilisationen vid Indus och Sarasvati existerade ungefär mellan åren 2600 f.Kr och 1500 f.Kr Den spred sig söderut på kontinenten, men hade sitt centrum vid floderna i nordväst. Sannolikt har denna civilisation haft en betydande påverkan på senare tiders hinduism och indisk kultur.

Det förekommer att den samlande benämningen Indus-Sarasvati civilisationen används, och detta sker på grundval av identifikationen mellan det vediska Sarasvatiområdets omnämnande i forntida litteratur.

FAKTA
Högt utvecklad civilisation.
Ekonomin byggde i första hand på jordbruk.
Oklart varför städerna gick under.
Piktografisk skrift.
Handelsmännen var den mäktigaste samhällsgruppen.
Jämlikt samhälle.
Naturreligion.
Koppar och brons användes.

Civilisationens gryning
Ungefär vid 2600 f.Kr växte för-harappiska bosättningar fram till hela städer, med tusentals invånare, av vilka många inte längre var jordbrukare. Uppkomsten av städer ledde till uppkomsten av en enhetlig kultur, något som var ett faktum trots att det kunde vara 100 mil emellan vissa av städerna.
Städerna
Typiskt var städerna indelade i två sektioner.
Den första sektionen var en upphöjd plattform, kallad citadell.
Den andra sektionen, den "nedre staden", bestod av tät bostads- och affärsbebyggelse enligt ett fast mönster. Byggmaterialet var genomgående solbakat tegel och de största städerna kunde rymma 30 000 invånare.

Enligt fynd gjorda i Harappa, Mohenjo-Daro och Rakhigarhi var städerna utrustade med ett sanitetssystem, det första känt i historien. Hem och företag fick sitt vatten från källor, och i varje hus fanns ett särskilt badrum med golvbrunn, som ledde bort avloppsvattnet.

Citadellens roll är fortfarande oklar. Det är långt från säkert att de var byggda i försvarssyfte; kanske fungerade de bara som skydd mot översvämningar. De flesta invånarna i städerna förefaller ha varit handelsmän och hantverkare. Material från avlägsna områden har påträffats på de arkeologiska fyndplatserna. Fynden tyder överlag på att städerna vid Indus präglades av stor ekonomisk jämlikhet.

Ekonomi
Basen för städernas ekonomi var jordbruk, samt handel, det sistnämnda något som underlättades av förbättringar i transportsystemet. Oxdragna kärror det viktigaste sättet att utföra transporter. Även små flatbottnade båtar användes, möjligen försedda med segel, som båtarna på Indus idag. Handelsområde var stort, och sträckte sig från nuvarande Afghanistan, över Persien, bort till Mesopotamien.


Jordbruk
Eftersom städerna kunde vara så stora som 30 000 invånare är det en naturnödvändighet - med tanke på de teknologiska brister som präglade denna tidiga tidsålder - att jordbruket var högeffektivt. En bidragande faktor torde ha varit användandet av plogen, men den bördiga jorden i dalgångarna gjorde sitt till.

Språk
Fortfarande har man inte kunnat uttyda det skriftspråk som användes i Indus och Sarasvatis dalgångar.
Skrift har påträffats i första hand på sigill, präglade på keramiska kärl. Sådana sigill innehåller oftast inte mer än 4-5 tecken; det längsta hittills upptäckta är 26 tecken långt.

Civilisationens undergång
Under 700 år levde invånarna vid Indus och Sarasvati i högönsklig välmåga. Slutet kom sedan lika plötsligt som uppblomstringen av städerna kommit. Kring år 1900 f.Kr har många invånare i städerna börjat flytta därifrån och de som stannade kvar visar tecken på att ha varit undernärda. Hundra år senare hade städerna i princip helt övergivits.

En förklaring till städernas nedgång kan det bara en förändring i klimatet. En förändring i Ghaggar-Hakrasystemet eller Sarasvatisystemet kan ha orsakat katastrofala följder för städerna. Förändringen kan - om inte på annat sätt - ha orsakats av jordbävningar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar du allt som vi har prublicerat inom SO- BLOGGEN sedan 1 juni 2006!   för Lärare fungerar så att ni kan direkt använda länkarna till din aktuella SO - Bloggen eller om du önskar kan du naturligtvist använda materialet till samtliga e - lek...

first robo league

    s. hur många ledamöter finns det i Riksdagen? å. vilka uppgifter har politikerna som sitter i ett utskott?   s. vad är en proposition? t. vad är en motion? y. vad betyder votering? r varför har Riksdagen 349 ledamöter? s. vilka är Riksdagens tre...

Sveriges riksdag och demokratin Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor ...

    År 7 HT                                   År 7 VT   Karta (ge)                                Antikens Grekland (hi/re) Jordens yta (ge)                        Romarriket (hi) Förhistoria/Flodkulturerna (hi/re)           Kristendomen (re) Judendo...