Det forntida EgyptenDet forntida Egypten framträdde som en enad stat omkring 3100 f.Kr Arkeologiska fynd tyder på att ett välutvecklat egyptiskt samhälle har existerat under betydligt längre tid.
Omkring 6000 f.Kr hade stenålderns människor utvecklat ett välorganiserat jordbruk i Nildalen.

Omkring ca 3100 f.Kr en härskare känd under namnet Menes enat Egypten, och han inledde den långa följd av 30 faraoniska dynastier - den kungalängd som brukar få tjänstgöra som kronologisk referensram tillsammans med Gamla riket, Mellersta riket och Nya riket. Pyramiderna, de enda av världens sju underverk som överlevt in i vår tid, byggdes under den fjärde dynastin från omkring 2570 f.Kr i Giza, och de vittnar än idag om faraonernas enorma makt.
Det kom ändå att dröja till det Nya riket innan Egypten hade nått höjden av sin makt omkring 1567-1085 f.Kr., och dess kontakter sträckte sig från Kreta i norr till Nubien i söder, från Libyen i väster till stora delar av Främre Orienten i öster.

Klimatet i norra Afrika har varit betydligt fuktigare än det är idag. Stora delar av dagens Saharaöken brukades fram till omkring 4000 f.Kr då en stor klimatförändring ägde rum och människor började bosätta sig i Nildalen där översvämningar och skyfall gjorde jorden fuktig och näringsrik. Egyptierna lärde sig så på hösten och skörda på våren efter den varma vintern.

Före omkring 3100 f.Kr bestod Egypten två delar:
Nedre Egypten vid Nildeltat i norr
Övre Egypten i söder.

De två delarna enades under den legendariske förste kungen Menes, endast känd från hieroglyfer på rituella sminkpaletter och Egyptens härskare efter honom kallade sig härskare av Övre och Nedre Egypten och deras regalier innehöll symboler för de båda rikena.

Med Menes flyttades makten från de lokala, autonoma byarna kallade nomos till en central administration som utsåg lokala monarker och som lät uppföra tempel i trä och sandsten som också fungerade som administrationsbyggnader. Den äldsta kvarvarande byggnaden från denna tid är den grav som byggdes för kung Zoser av hans rådgivare Imhotep. slutet av av 2600-talet började man bygga den gigantiska Cheopspyramiden vid Giza.

Begravningsritualerna från fördynastisk tid fortlevde bland bönderna under den arkaiska tiden men de rika började uppföra mastabor, föregångarna till pyramiderna.

Faraonerna under 1:a Dynastin, samt 2:a Dynastin, härstammade från staden Thinis och kallades därför de Thiniska dynastierna.

Staden Thinis låg något norr om Abydos, nära byn Girga. Första dynastins gravar fanns i Abydos och andra dynastins gravar fanns i Sakkara. Människooffer förekom i samband med begravningen av faraon, men detta upphörde i och med slutet på dynastin.

Huvudstaden under denna period var Memfis (Men-nefer). Egypten under första dynastin bestod av större delen av Nildalen upp till första katarakten i Aswan.

Man tror att det Gamla riket började med den tredje dynastin.
Denna dynasti var den första som började bygga pyramider. Den första historiskt belagda pyramiden tillskrivs arkitekten Imhotep, som när han byggde en grav åt faraonen Djoser, var den första att tillämpa metoden att bygga ett antal mastabor ovanpå varandra i minskande storlek, vilka formade en trappa. Byggnaden kallas för Djosers Trappstegspyramid – vilken var avsedd att tjäna som en gigantisk trapp som den döde faraonens själ skulle använda för att nå himlen. Imhoteps prestation ansågs vara av sådan vikt att han senare upphöjdes till gud av egyptierna.

Efter denna första period byggdes flera andra pyramider, av vilka några övergavs innan de var färdiga. En berömd pyramid är ”Den Böjda Pyramiden”: halvvägs upp verkar det som om pyramidbyggarna började frukta att pyramidsidorna sluttade i en alltför kraftig vinkel, vilket innebar att de gjorde pyramidens topp trubbigare än nederdelen, vilket skapade en pyramid med egendomligt utseende.

Handelsförbindelser med Syrien förekom växte fram under den fjärde dynastin. Det finns vissa belägg för att Egypten omkring 2675 f.Kr började importera timmer från Libanon. Omkring 2575 f.Kr sätter faraonen Khufu (även känd som Cheops) sina spår i landskapet. Som viloplats åt honom byggs den största och mest kända pyramiden av dem alla, den stora pyramiden i Giza. När man betraktar gruppen av pyramider på Gizaplatån tycks den inte vara störst, men det beror på att den som ser störst ut är bygd på mark som är högre belägen, men Cheopspyramiden är tio meter högre.

Faronen Khufu var också ansvarig för att skicka expeditioner till Nubien för att hämta slavar och andra värdefulla varor. Det är osannolikt att dessa slavar blivit använda för att bygga de egyptiska monumenten, åtminstone inte till en början, eftersom de var ganska få. En populär teori är att det var det gamla Egyptens bönder som byggde pyramiderna och de övriga monumenten under Nilens översvämmingar. Detta är en attraktiv teori av flera skäl. När Nilen översvämmades hade stora delar av Egyptens befolkning ingenstans att bo. Nilen översvämmades ända fram till ökenranden och täckte all odlingsmark och flertalet bostadsområden. Om det erbjöds arbete med att bygga pyramider och monument under översvämningsperioden skulle det inneburit en chans för bönderna att förse sina familjer med mat och bostad. (Naturligtvis skulle hela betalningen bestått av skattemedel som bönderna själva fått betala vid sködesäsongen, men det var faraonväldets natur.) Denna teori skulle också erbjuda en förklaring till hur riket blivit så stabilt under många hundra år. Pyramidbygget fortsatte under lång tid och det finns hela 80 kända pyramidlokaliseringar, även om alla dessa inte är bevarade.

En effekt av anläggandet av de stora tempel- och pyramidbyggena var att de krävde en omfattande administration för att genomföra. Detta befrämjade framväxten av en klass av högre tjänstemän, vilket ledde till att flera maktcentra uppstod och kungamakten försvagades.

I slutet av det gamla riket försvagas kungamakten och riket härjas av svält. En teori är att ett plötsligt, globalt klimatomslag, i form av en sänkning av medeltemperaturen, minskade nederbörden i Egypten, Etiopien och Östafrika under två till tre decennier. Detta leder i sin tur till att Nilens årliga översvämning blev mindre vilket ledde till massvält.

Den siste faraon i den 6:e dynastin var Pepi II, som antas ha regerat i 94 år, längre än någon annan monark i historien. Han var 6 år gammal när han tillträdde tronen och 100 år gammal när han dog. Den senare perioden av hans regeringstid kännetecknades av ineffektivitet beroende på Pepis höga ålder. När han dog föll det Gamla Riket sönder.


Första mellantiden
Den Första mellantiden präglas av inre stridigheter och sönderfall. Den verkliga makten ligger hos ett antal länsfurstar som ställs inför utmaningen att hantera omfattande svält. Omkring 2160 f.Kr försöker en ny faraoätt att återförena Nedre Egypten från huvudstaden Heracleopolis. Under tider återförenar en annan rivaliserande släkt, med sin bas i Thebe, Övre Egypten. En sammandrabbning mellan de två rivaliserande dynastierna var oundviklig. Faraon från Heracleopolis härstammade från en farao vid namn Akhtoy och de första fyra faraonerna från Thebe hette Inyotef eller Antef och tillhörde den 11:e dynastin. Efter ett sekel präglat av stridigheter vinner Thebe striden om vilken stad som ska vara huvudstad för Egypten.

forts...


Källa: RR//Mc Kay
Copyright © 2006 - vrs-blogg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här hittar du allt som vi har prublicerat inom SO- BLOGGEN sedan 1 juni 2006!   för Lärare fungerar så att ni kan direkt använda länkarna till din aktuella SO - Bloggen eller om du önskar kan du naturligtvist använda materialet till samtliga e - lek...

first robo league

    s. hur många ledamöter finns det i Riksdagen? å. vilka uppgifter har politikerna som sitter i ett utskott?   s. vad är en proposition? t. vad är en motion? y. vad betyder votering? r varför har Riksdagen 349 ledamöter? s. vilka är Riksdagens tre...

Sveriges riksdag och demokratin Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor ...

    År 7 HT                                   År 7 VT   Karta (ge)                                Antikens Grekland (hi/re) Jordens yta (ge)                        Romarriket (hi) Förhistoria/Flodkulturerna (hi/re)           Kristendomen (re) Judendo...