Miljonprogrammet  En miljon utskällda lägenheter...
En miljon nya bostäder byggdes mellan 1965
och 1974. En byggepok som kritiserats hårt för sin
storskalighet och monotoni. Miljonprogrammets hus
är Sveriges mest utskällda.

1965 bestämde Sveriges riksdag att en miljon nya bostäder skulle byggas under den kommande tioårsperioden. Bostadsbristen var enorm och den socialdemokratiska regeringen var hårt ansatt av oppositionen som talade om kösamhälle.

Genom att sätta fart på bostadsbyggandet ville statsminister Tage Erlander och hans regering visa prov på handlingskraft.
Tio år senare kunde dåvarande bostadsminister Ingvar Carlsson konstatera att målet var nått. 1 005 614 nya bostäder hade byggts. Det betyder att nu har vart fjärde svenskt hushåll sin bostad i ett miljonprogramshus.

Att byggprogrammet lyckades skulle kunna beskrivas som en storstilad framgång.
Att ett litet land som Sverige kunde bygga en miljon nya bostäder på tio år och med det radera ut bostadsbristen och höja bostadsstandarden är något som både politiker och byggbransch borde kunna vara stolta över.

Men det är inte i sådana ordalag som miljonprogrammet brukar beskrivas.
Snarare brukar det omtalas som ett gigantiskt misslyckande. En epok i svensk bebyggelsehistoria där både storskala och gråskala varit rättesnöre för fula betongförorter med höghus på mark där all naturlig charm skövlats bort.
Husen byggdes snabbt och rationellt med ny teknik och nya material som många gånger visade sig vara dåliga. Hälften av fönstren i miljonprogramsområdena har antingen bytts ut eller ruttnat. De platta taken visade sig, inte oväntat, läcka och väggisoleringen är ofta under all kritik.

Tre våningar vanligast
Men det finns också gott om exempel på motsatsen, kvalitetsbostäder utan tekniska eller andra problem. Det glöms ofta bort, liksom att miljonprogrammet inte bara var höghus.
En tredjedel var småhus; Staffanstorp i Skåne och Viksjö i Järfälla, nordväst om Stockholm, är exempel på så kallade småhusmattor som rullades ut över terrängen.
Bland flerbostadshusen var trevåningshusen vanligast. I vissa områden gjordes under 80-talet många så kallade ”turn-around”-ombyggnader; i stort sett revs allt utom betongstommen som förvandlades till hus med helt nya utseenden, ofta med då moderna utsmyckningar. Detta som ett led i att rätta till tekniska problem och göra områdena mer attraktiva.

På vissa orter har det fått katastrofala ekonomiska konsekvenser, exempelvis i Haninge, där staten fått gå in och rädda kommunen från ruin.
Nu pågår debatten om att bygga om helt eller bara snygga till.
Ska den ursprungliga arkitekturen ”k-märkas” och i vilken utsträckning ska de boende själva få bestämma hur de vill att husen ska se ut?

TEXT: EVA-MARIA FASTH
och PER JERNBERG

läs även...
Esplanadsystemet...
Projekt vecka 43*

Copyright © 2006 - so-blogg.se

  Esplanadsystemet.
.

Där gamla kåkar stodo tätt
och skymde ljuset för varandra,
dit sågs en dag med stång och spett
en skara ungfolk muntert vandra.

Och snart i sky
stod damm och boss,
då plank och läkt
de bröto loss.
Det rutna trät,
så torrt som snus,
det virvlar om
med kalk och grus.

Och kackan högg
och stången bröt
och väggen föll
för kraftig stöt.

Och skrapan rev
och tången nöp, att taket föll
och skorsten stöp.

Från kåk till kåk
man sig beger,
från syll till ås,
allt brytes ner.

En gammal man går där förbi
och ser med häpnad hur man river.
Han stannar; tycktes ledsen bli,
när bland ruinerna han kliver.

-"Vad skall ni bygga här, min vän?
Skall här bli nya Villastaden?"
-"Här skall ej byggas upp igen!
Här röjes blott för esplanaden!"

-"Ha! Tidens sed: att riva hus!
Men bygga upp? - Det är förskräckligt!"
-"Här rivs för att få luft och ljus;
Är kanske inte det tillräckligt?"

Esplanadsystemet av August Strindberg



Copyright © 2006 - so-blogg.se

Design projekt
några funderar dräkt
många arbetar med olika aspekt
och ger sig direkt
och anordnar det hela korrekt

andra låter som en köksfläkt
och hittar på olika defekt,
med respekt…
men arbetet blir fräckt

”de’ e’roligt me’projekt”
när idén blir kläckt
designen blir upptäckt
och materialet räckt!

en annan aspekt
gäller folkdräkt
eller festdräkt
eller vist e’re’käckt!

men läraren måste se till att det hela blir korrekt
och hon säger direkt
att designen är korrekt

man gör också prospekt
så att man visar objekt
för hela design projekt
så att man avrundar perfekt!

Copyright © 2006 - so-blogg.se

a

b

c

Vart fjärde år är det val och då röstar svenska folket.
Då väljer vi vilka partier vi vill ska styra i Sverige.

Det är 3 olika val.
1. Vi väljer vilka som ska styra i riksdagen
2. Vi väljer vilka som ska styra i kommunen.
3. Vi väljer vilka som ska styra i landstinget.

Valet till riksdagen, alltså de partier som styr Sverige är mest känt och visas mycket på tv och i tidningar.
Men för dig är valen till kommunen och landstinget lika viktiga.

Kommunen och landstinget bestämmer mycket som är viktigt för människors vardag.
Kommunen bestämmer om skolor, daghem och äldrevård.
Landstinget bestämmer om sjukvård, bussar och andra resor för alla och färdtjänst.

Du måste ha röstkort
Den som har rösträtt får ett röstkort.
Röstkortet får du på posten 3 veckor före valet.
Du måste ha ett röstkort för att få rösta.
På röstkortet står ditt namn, vilka val du får rösta och var du ska rösta.

Vem har rösträtt?
Du som har fyllt 18 år har rösträtt.
Du som ska rösta i valet till riksdagen måste vara svensk medborgare.
Bor du i Sverige och är medborgare i något EU-land,
Island eller Norge?
Då får du rösta i valen till landstinget och kommunen.
Bor du i Sverige och är medborgare i något annat land än EU-länder,
Island eller Norge?
Då måste du ha bott 3 år i Sverige före valdagen
för att få rösta i valen till landstinget och kommunen.

Valsedlar
Du röstar med valsedlar.
Valsedlarna är papper där partiernas namn står.
På valsedeln finns också en lista
med de politiker som du kan rösta på.

Det finns 3 olika färger på valsedlarna.
Gul valsedel används för val till riksdagen.
Vit valsedel används för val till kommunfullmäktige.
Blå valsedel används för val till landstinget.

Vill du rösta på en särskild person?
Om du vill att en särskild politiker från ett parti
ska bli vald kan du personrösta.
Då sätter du ett kryss i rutan framför namnet på den politikern.

Du kan bara kryssa för ett namn på varje valsedel.

Tomma valsedlar
Vill du rösta på något parti som inte har några valsedlar?
Där du ska rösta finns valsedlar utan namn på parti och politiker.
På den valsedeln skriver du namnet på partiet du vill rösta på.

Om du lämnar in en tom valsedel utan att skriva något
räknas rösten som ogiltig.
De ogiltiga rösterna räknas inte in i valet.

hur går det till att rösta?
I vallokalen finns valsedlar och kuvert till valsedlarna.
Du går bakom en skärm.
Där gör du i ordning din röst.
Du kan rösta på ett parti och samtidigt rösta på en särskild politiker.
Du stoppar i en valsedel för varje val i ett kuvert.
I vallokalen arbetar röstmottagare.
Lämna dina valsedlar i kuverten till en röstmottagare.
Röstmottagaren skriver upp i röstlängden att du har röstat.
Sedan lägger röstmottagaren din röst i en valurna.
Det är tre stora lådor, en för varje val.

Du måste kunna visa vem du är
Du måste kunna visa att du är du.
Det gäller på alla ställen där du kan rösta.
Om inte röstmottagaren känner dig måste du kunna visa något identitetskort som bevisar vem du är.

Godkända identitetskort är till exempel körkort, pass
eller ett identitetskort från ett arbete.

Om du inte har något godkänt identitetskort
måste någon följa med dig och säga vem du är.
Den personen måste ha ett identitetskort.

Copyright © 2006 - so-blogg